Sammanfattning av EU-domstolens dom den 15 september 2022 i mål C‑22/21

Artikel 3.2 första stycket led a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.

ska tolkas så, att

begreppet ”[a]lla andra familjemedlemmar … om de … bor hos den unionsmedborgare som har primär uppehållsrätt”, i denna bestämmelse, avser personer som står i ett beroendeförhållande till unionsmedborgaren på grund av nära och stabila personliga band, vilka uppstått inom ett gemensamt hushåll, inom ramen för en livsgemenskap i hemmet som sträcker sig längre än till ett tillfälligt samboende på grund av rena bekvämlighetsskäl.

EU-domstolen har i en ny dom förtydligat hur artikel 3.2 första stycket led a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004, om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, rörelsedirektivet, ska tolkas.

Frågan i målet gäller hur begreppet ”alla andra familjemedlemmar … om de … bor hos den unionsmedborgare som har primär uppehållsrätt” i artikel 3.2 första stycket led a i rörelsedirektivet ska tolkas och vilka kriterier som ska beaktas. EU-domstolen uttalade att denna bestämmelse normalt ska ges en självständig och enhetlig tolkning inom hela unionen, med beaktande inte bara av denna lydelses normala betydelse, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i.

Till skillnad från unionsmedborgarens familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2004/38 har ”andra familjemedlemmar” till unionsmedborgaren, i den mening som avses i artikel 3.2 första stycket led a i direktivet, inte en rätt till inresa och uppehåll i den mottagande medlemsstaten, utan de har istället en möjlighet att beviljas en sådan rätt, såsom anges i skäl 6 i direktivet, ”varvid hänsyn skall tas till deras anknytning till unionsmedborgaren och andra omständigheter, t.ex. deras ekonomiska eller fysiska beroendeförhållande till unionsmedborgaren”. Dessa ”andra familjemedlemmar” åtnjuter därför rättssäkerhetsgarantier enligt artikel 3.2 andra stycket i nämnda direktiv, nämligen att de ska kunna erhålla ett beslut om deras ansökan om inresa och uppehållstillstånd, som ska grundas på en noggrann undersökning av deras personliga situation, med beaktande av alla särskilda omständigheter i deras fall.

För att en ”annan familjemedlem” ska anses bo hos, i den mening som avses i artikel 3.2 första stycket led a i direktiv 2004/38, en unionsmedborgare som har uppehållsrätt i den mottagande medlemsstaten, måste vederbörande under dessa omständigheter styrka att han eller hon har ett nära och stabilt personligt band till unionsmedborgaren som visar att det föreligger ett faktiskt beroendeförhållande mellan dessa båda personer och att de delar en livsgemenskap i hemmet som inte endast har skapats i syfte att få resa in och uppehålla sig i den medlemsstaten. Vid bedömningen av huruvida det föreligger ett sådant band är graden av släktskap mellan unionsmedborgaren och den berörda familjemedlemmen förvisso en omständighet som ska beaktas. Beroende på omständigheterna i varje enskilt fall, ska det även tas hänsyn till det aktuella familjeförhållandets nära band samt ömsesidigheten och intensiteten i bandet mellan dessa båda personer. Detta band måste vara sådant att om den andra familjemedlemmen i fråga skulle hindras från att ingå i unionsmedborgarens hushåll i värdmedlemsstaten, skulle minst en av dessa två personer påverkas negativt. Det kan emellertid inte krävas att nämnda band ska vara sådant att unionsmedborgaren skulle avstå från att utöva sin rätt till fri rörlighet om denna andra familjemedlem inte kunde följa med eller ansluta sig till unionsmedborgaren i den mottagande medlemsstaten. Ett sådant krav skulle nämligen innebära att den berörda ”andra familjemedlemmen” i den mening som avses i artikel 3.2 första stycket led a i direktiv 2004/38 likställs med de familjemedlemmar som uttryckligen avses i artikel 2.2 i direktivet.

Den tid som unionsmedborgaren har levt i livsgemenskap i hemmet med den andra familjemedlemmen i fråga är också en viktig faktor som ska beaktas vid bedömningen av om det finns ett stabilt personligt band. Denna period ska kunna fastställas oberoende av när ställningen som unionsmedborgare förvärvades. Det följer nämligen av artikel 3.2 första stycket led a i direktiv 2004/38, tolkad mot bakgrund av skäl 6 i samma direktiv, att vid bedömningen av hur stabilt det personliga bandet mellan dessa båda individer är, ska inte bara perioden efter det att ställningen som unionsmedborgare har förvärvats beaktas, utan även perioden före denna tidpunkt.

Huvuddokument:

Sökhjälp Öppnas i nytt fönster.
 Skriv ut
Dokumentinformation
Instans:
EU-domstolen
Beslutsdatum:
2022-09-15
Dokumentnr:
46829
 
Referens:
Migrationsverket, EU-domstolen,
Sammanfattning av EU-domstolens dom den 15 september 2022 i mål C‑22/21,
2022-09-15
 

Ämnesord:

Praxis, Internationella avgöranden

Rättsfallssamling

Rättsfallsämnesord:
Andra familjemedlemmar, Praxis, Processuella frågor, Unionsmedborgare, Beroendeförhållande, EU-domstolen, Internationella avgöranden, Anknytning, Helhetsbedömning

Tema:
Härledd uppehållsrätt

Underkategori:
Generella principer