Den avgörande tidpunkten för bedömningen av om en person som har beviljats asyl ska anses vara underårig, är när en förälder/familjemedlem ansöker om asyl med stöd av artikel 2 j) tredje strecksatsen skyddsgrundsdirektivet. En viljeyttring räknas som ansökan.

För att den sökande ska anses som familjemedlem förutsätts inte  att det familjeliv som förelåg i ursprungslandet verkligen återupptas.

Direktivets förmåner för familjemedlemmar kvarstår efter det att den tidigare underåriga personen, som beviljats asyl, fyllt 18 år, så länge som familjemedlemmarnas uppehållstillstånd är giltiga. Direktivet utgör inte hinder för att det är olika giltighetstid för det uppehållstillstånd som beviljats den person som har asyl, de uppehållstillstånd som familjemedlemmarna får.

S E:s son hade ansökt om asyl i Tyskland när han var under 18 år. Han beviljades status som subsidiärt skyddsbehövande när han hade fyllt 18 år. Hans far hade när sonen fortfarande var barn, uttryckt en viljeyttring om internationellt skydd och först efter att sonen fyllt 18 år formellt ansökt om det.

EU-domstolen hade att uttala sig om tolkningen av artikel 2 j) tredje strecksatsen i skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU). Där anges att familjemedlemmar är bl.a. föräldrar till en underårig och ogift person som beviljats internationellt skydd. Frågan var vid vilken tidpunkt underårigheten ska bedömas. Ska det vara då den sökande familjemedlemmens ansökan prövas eller vid en tidigare tidpunkt, t.ex. då denne ansöker om skydd med stöd av bestämmelsen.

EU-domstolen uttalar att den avgörande tidpunkten för bedömningen av om den person som beviljats asyl ska anses vara underårig, är när familjemedlemmen ansöker om asyl. Domstolen hänvisar till avgörandet i C-133/19 och motiverar det med att för det fall prövningstillfället skulle vara avgörande, skulle medlemsstaterna inte ha något incitament att prioritera barns ansökningar om skydd och att rätten till familjeåterförening skulle vara beroende av de nationella myndigheternas handläggningstider (p. 40-41 i domen). Är en person som beviljats asyl under 18 år då familjemedlemmen ansöker om tillstånd med stöd av artikel 2 j) tredje strecksatsen i skyddsgrundsdirektivet, ska prövningen göras utifrån att personen är under 18 år, dvs. barn (p 52). 

Vd gäller innebörden av att ansöka om skydd, har EU-domstolen tidigare slagit fast att en viljeyttring är tillräcklig för att anses ”ansöka” om skydd,  detta även om den formella ansökan lämnas in senare, se C-36/20. För det fall det har förekommit en viljeyttring innan en ansökan har lämnats in, ska tidpunkten för underårigheten avgöras utifrån viljeyttringen (p. 52).

EU-domstolen uttalar vidare att begreppet familjemedlemmar inte förutsätter att det familjeliv som förelåg i ursprungslandet verkligen återupptas (p. 59). [1]

Familjemedlemmar till alternativt skyddsbehövande har enligt skyddsgrundsdirektivet rätt till förmåner. Deras uppehållstillstånd ska vara giltiga för en viss tid enligt artikel 24.2. EU-domstolen uttalar att rätten till förmånerna i direktivet kvarstår efter det att anknytningspersonen fyllt 18 år, så länge som familjemedlemmarnas uppehållstillstånd är giltiga. Direktivet utgör inte hinder för att det är olika giltighetstid för det uppehållstillstånd som beviljats den tidigare underåriga personen som har fått asyl och de uppehållstillstånd som familjemedlemmarna får. Deras uppehållstillstånd måste dock vara giltiga i minst ett år (p. 64-66).