Dom om det inte är uppenbart oskäligt att upphöra med rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. när en ansökan om verkställighetshinder är inlämnad och inte än är avgjord.

Bakgrund
Migrationsverket överklagade Förvaltningsrätten i Umeås dom att bevilja en asylsökande bistånd enligt lagen (1994) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Förvaltningsrätten hade bedömt att det var uppenbart oskäligt att rätten till bistånd skulle upphöra enligt 11 § LMA när ansökan om verkställighetshinder enligt utlänningslagen (2005:716) inte slutligen var avgjord, trots att tidigare tidsfrist enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut.

Kammarrätten i Sundsvall
Kammarrätten i Sundsvall ändrade den 13 april 2021 i mål nr 3347-20 förvaltningsrättens dom och fastställde Migrationsverkets beslut om upphörande.

Kammarrätten hänvisade till förarbeten till ändringar i LMA. Rätten konstaterade att för att det ska anses uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra måste det finnas starka skäl. Det ska vara fråga om undantagsfall i situationer där utlänningen av någon anledning inte kan avvisas eller utvisas. Till exempel kan det anses vara uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra när verkställighet inte kan ske trots att utlänningen fullt ut har verkat för att verkställighet ska kunna ske. Så kan också vara fallet om verkställighet inte kan ske på grund av allvarlig sjukdom av tillfällig karaktär. (Se prop. 2015/16:146 s. 18.)

När en utlänning har ansökt om att frågan om uppehållstillstånd ska tas upp till ny prövning får utvisningen visserligen avvisningsbeslutet inte verkställas förrän Migrations­verket beslutat i frågan om ny prövning  enligt 12 kap. 19 a § utlänningslagen. Det tillfälliga hinder mot verkställighet som uppstår under handläggningstiden är inte reglerat i LMA och innebär inte i sig att det är uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra. De förarbetsuttalanden som förvaltningsrätten hänvisat till (prop. s. 12) som anger att en ansökan med viss substans inte ska leda till att rätten till bistånd upphör tar sikte på situationen där utlänningen beviljats en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. I sådana fall anses ansökan om en ny prövning inte utsiktslös och rätten till bistånd ska inte upphöra, vilket också framgår direkt av 11 § tredje stycket LMA.

Den aktuella situationen, där den före detta asylsökande har ansökt om verkställighets­hinder men väntar på besked om han beviljas en ny prövning bedömdes vara en annan situation än den som medför att rätten till bistånd kvarstår.

Kammarrätten ansåg att det inte framkommit omständigheter på grund av det som anförts om hälsotillståndet, hans begränsade behov av bistånd eller omständigheterna i övrigt som gjorde det uppenbart oskäligt att låta hans rätt till bistånd upphöra. Han saknade därför rätt till bistånd enligt LMA.