Dom om upphörande av rätten till bistånd och om att förlängning av tidsfrist för utresa inte ger rätt till rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Bakgrund
Migrationsverket överklagade Förvaltningsrätten i Linköpings dom att bevilja en asylsökande bistånd enligt lagen (1994) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) eftersom tidsfristen förlängts enligt 12 kap. 14 b § utlänningslagen (2005:716), trots att tidigare tidsfrist enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut.

Kammarrätten i Jönköping
Kammarrätten i Jönköping ändrade den 14 januari 2021 i mål nr 1455-20 förvaltningsrättens dom och fastställde Migrationsverkets beslut om upphörande.

Kammarrätten hänvisade till förarbeten till LMA där det framgår att det inte är tänkt att varje situation då verkställighet inte får ske ska medföra att rätten till bistånd kvarstår (prop. 2015/16:146 s. 12). Utifrån ordalydelsen av 11 § andra stycket 1 LMA och de ovan redovisade förarbetsuttalandena bedömde kammarrätten att rätten till bistånd upphör när en tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löper ut, även om en förlängd tidsfrist enligt 12 kap. 14 b § samma lag då fortfarande löper. Detta gäller under förutsättning att det inte är uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra.

Eftersom tidsfristen enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut den 4 december 2019 hade den tidigare asylsökandes rätt till bistånd upphört vid den beslutstidpunkten enligt 11 § LMA.

Något sådant beslut som avses i 11 § tredje stycket LMA hade inte fattats i hans fall varför undantagsbestämmelsen inte var tillämplig. Även med beaktande av den förlängda tidsfristen enligt 12 kap. 14 b § utlänningslagen bedömde kammarrätten att det inte var uppenbart oskäligt att låta hans rätt till bistånd upphöra. Överklagandet skulle därför bifallas.