Frågan i målet var om M.J. var asylsökande den 4 december 2014 och därmed omfattades av 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) från den dagen. Domstolen konstaterade att en ansökan om asyl kan göras muntligen genom en viljeyttring som ger skäl att anta att personen söker asyl. Att ansökan därefter behöver både registreras och kompletteras genom en bekräftelse av sökanden eller behörig ställföreträdare för denne är en annan sak. M.J. kom som underårig ensam med flyktingströmmarna till Sverige. Han gav sig till känna för polisen den 4 december 2014. Av kommunens journalanteckningar framgår att han samma dag uppgav att han ville söka asyl. Polisen kontaktade Migrationsverket. Migrationsverket kontaktade kommunen, som ordnade boende för honom från och med den 4 december 2014. Så snart Migrationsverket kunde erbjuda honom en tid för att registrera ansökan återkom han dit och gjorde så. Detta var den 8 december 2014.

Utifrån ovanstående bedömde Kammarrätten att datum för asylansökan för M.J. kunde bestämmas till den 4 december 2014. Han omfattades då av personkretsen i 1 § första stycket LMA från den dagen och kommunen har rätt till begärd statlig ersättning från samma dag.

Liknande domar (liknande omständigheter och resonemang): Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 november 2017 i mål nr 1438—1444-17 och mål nr 1437-17.