Sammanfattning av EU-domstolens dom den 23 maj 2019 i mål C-720/17 (Mohammed Bilali)

En medlemsstat ska återkalla status som subsidiärt skyddsbehövande enligt artikel 19.1 skyddsgrundsdirektivet, när denna status har beviljats utan att villkoren för detta varit uppfyllda på grund av uppgifter som sedermera har visat sig vara felaktiga, även om personen inte har vilselett medlemsstaten.

Mohammed Bilali ansökte om asyl i Österrike och uppgav sig vara statslös. Ansvarig myndighet bedömde att han sannolikt var algerisk medborgare och beviljade honom status som subsidiärt skyddsbehövande. Denna återkallades sedermera, då det senare framkom att Bilali var medborgare i Marocko. Efter prövning meddelades beslut att avslå ansökan och att utvisa Bilali till Marocko.

Målet gäller om en status som subsidiärt skyddsbehövande kan återkallas med stöd av artikel 19 i skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU), när status har beviljats utan att villkoren för det varit uppfyllda på grundval av uppgifter som sedermera visat sig vara felaktiga, även om personen inte har vilselett myndigheten.

Enligt artikel 16.1 ska en person inte längre anses uppfylla kraven på subsidiärt skyddsbehov om de omständigheter som ledde till att status beviljades, inte längre föreligger eller har ändrats i sådan grad att skydd inte längre behövs. Enligt artikel 19.1 ska statusen då återkallas.

EU-domstolen anser att om en medlemsstat får ny information som visar att personen på grundval av felaktiga uppgifter aldrig har löpt risk för allvarlig skada enligt artikel 15 i direktivet, ska medlemsstaten anse att de omständigheter som legat till grund för beviljande av subsidiär skyddsstatus har ändrats på ett sådant sätt att det inte längre är motiverat att behålla statusen. Det förhållandet att medlemsstatens misstag inte kan tillskrivas den berörde personen påverkar inte bedömningen (p. 51-52). EU-domstolen finner vidare att denna bedömning har stöd i UNHCR:s tolkning av Genèvekonventionen, punkt 117 i UNHCR:s handbok.

Domstolen påminner vidare att en återkallelse av status som subsidiärt skyddsbehövande inte innebär att en person förlorar rätt att uppehålla sig i staten (se dom i B och D, C-57/09 och C-101/10, punkt 110). Återkallelse av status med stöd av artikel 19.1 innebär, till skillnad från återkallelse enligt artikel 19.3, inte heller att personen ska nekas status som varaktigt bosatt enligt artikel 4.1 i VABO-direktivet (2003/109). Dessutom kan personen beviljas någon form av status enligt nationell rätt. Medlemsstaten är skyldig att iaktta rätt till respekt för privat- och familjelivet enligt artikel 7 i EU-stadgan och motsvarande artikel 8 Europakonventionen (punkt 59-62).

Sammanfattningsvis ska en medlemsstat återkalla status som subsidiärt skyddsbehövande enligt artikel 19.1 skyddsgrundsdirektivet, när denna status har beviljats utan att villkoren för detta varit uppfyllda på grund av uppgifter som sedermera har visat sig vara felaktiga, även om personen inte har vilselett medlemsstaten.

Huvuddokument:

Sökhjälpöppnas i nytt fönster
 Skriv ut
Dokumentinformation
Instans:
EU-domstolen
Beslutsdatum:
2019-05-23
Dokumentnr:
43468
 
Referens:
Migrationsverket, EU-domstolen,
Sammanfattning av EU-domstolens dom den 23 maj 2019 i mål C-720/17 (Mohammed Bilali),
2019-05-23
 

Ämnesord:

Praxis, Internationella avgöranden

Rättsfallssamling

Rättsfallsämnesord:
Alternativt skyddsbehövande, Artikel 8, Praxis, Skyddsgrundsdirektivet, EU-domstolen, Europakonventionen, Genèvekonventionen, Internationella avgöranden, Oriktiga uppgifter, Uppehållstillstånd, Återkallelse av flyktingförklaring

Tema:
Skyddsskäl

Underkategori:
Återkallelse av skyddsstatus