Bakgrund
Migrationsverket beviljade klaganden ett tidsbegränsat uppehållstill¬stånd och alternativ skyddsstatusförklaring samt avslog hans ansökan om flyktingstatusförklaring. Klaganden överklagade beslutet och yrkade att han skulle beviljas flyktingstatusförklaring samt att migrationsdomstolen skulle förordna ett offentligt biträde för honom. Migrationsdomstolen avslog yrkandet om förordnande av offentligt biträde. Huvudfrågan i Migrations¬överdomstolen var om klaganden hade rätt till ett offentligt biträde. Avgörande för den frågan var om begreppet vårdnads-havare i 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen inkluderar den som för-ordnats som god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn.
Migrationsöverdomstolens bedömning
I sin bedömning konstaterade Migrations¬överdomstolen att syftet med införandet av bestämmelsen i 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen är att tillförsäkra ensamkommande barn, som saknar vårdnadshavare här i landet och som inte företräds av en person med juridisk utbildning, ett offentligt biträde vid överklagande av bl.a. Migrationsverkets beslut om statusförklaring. Eftersom det inte finns något krav på juridisk utbildning hos den som förordnas till god man enligt lagen om god man för ensam-kommande barn, ansåg Migrationsöverdomstolen att begreppet vårdnads-havare i 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen inte kan anses inkludera en god man. Då klaganden hade begärt ett offentligt biträde, och var ett barn som befann sig i Sverige och saknade vårdnadshavare här i landet, fanns det enligt Migrationsöverdomstolen ingen grund för att avslå begäran.
Ämnesord:
Rättsfallssamling
Rättsfallsämnesord:
Offentligt biträde, Praxis, Vårdnadshavare, Ensamkommande barn
Tema:
Processuella frågor
Underkategori:
Offentligt biträde