En familjemedlem/tredjelandsmedborgare som fortfarande är gift med en unionsmedborgare som är arbetstagare i en annan medlemsstat, och som under fem år har uppehållit sig där, anses ha erhållit permanent uppehållsrätt trots att makarna separerat och börjat sammanleva med en annan partner.

Bakgrund

O. var medborgare i Nigeria och kom till Irland. Han gifte sig där med en fransk medborgare som var arbetstagare på Irland. Efter två år lämnade hon O. och började leva med en annan man. O. flyttade sedan ihop med en irländsk medborgare och fick barn tillsammans med henne. O:s hustru, den franska medborgaren, flyttade efter ytterligare två år tillbaka till Frankrike. Först fem år därefter upplöstes äktenskapet mellan dem.

Frågan var om O. kunde ha förvärvat permanent uppehållsrätt? Enligt artikel 16.2 i rörlighetsdirektivet[1] krävs att familjemedlemmen har uppehållit sig tillsammans med unionsmedborgaren i fem år. Är kravet på ”uppehållit sig tillsammans med” uppfyllt om makarna inte bor tillsammans och det inte finns en verklig äktenskaplig samlevnad? I det aktuella fallet hade äktenskapet inte upplösts, men respektive make hade bott tillsammans med en annan partner.

EU-domstolen har tidigare har slagit fast att ett äktenskap inte kan anses upplöst om det inte har upphävts av behörig myndighet. Detta även om makarna inte bor tillsammans eller har för avsikt att skilja sig såsmåningom. Maken eller makan måste således inte nödvändigtvis bo stadigvarande med unionsmedborgaren för att ha en härledd uppehållsrätt (EU-domstolens dom 267/83, Diatta och C-40/11, Iida).   

En bokstavstolkning av artikel 16.2 rörlighetsdirektivet skulle kunna leda till att familjemedlemmar/tredjelandsmedborgare blir sårbara till följd av ensidigt vidtagna åtgärder av deras make/maka, t ex att denne lämnar dem. En tolkning av kravet på ”att uppehålla sig tillsammans med” som innebär att den äktenskapliga sammanlevnaden inte helt ska ha upphört, skulle innebära att en tredjelandsmedborgare vid separation inte skulle kunna erhålla permanent uppehållsrätt. Han/hon skulle därmed missgynnas trots att han/hon fortfarande är familjemedlem till unionsmedborgaren.

En familjemedlem/tredjelandsmedborgare som fortfarande är gift med en unionsmedborgare som är arbetstagare i en annan medlemsstat, och som under fem år har uppehållit sig där, anses ha erhållit permanent uppehållsrättrots att makarna separerat och börjat sammanleva med en annan partner.

EU-domstolen ansåg slutligen att endast den omständigheten att en domstol anser det nödvändigt att begära ett förhandsavgörande hos EU-domstolen (även om frågan redan har prövats), inte är avgörande i frågan om medlemsstaten har gjort sig skyldig till en uppenbar överträdelse av unionsrätten (vilket skulle kunna medföra skadeståndsansvar).