Artikel 31.3 tredje stycket b i asylprocedurdirektivet, jämförd med artikel 4.1 i detta direktiv, ska tolkas så att en medlemsstat vid flera tillfällen och i följd får besluta att förlänga den frist som är tillämplig på förfarandet för prövning av ansökningar om internationellt skydd som den har mottagit. Detta förutsätter dock att denna medlemsstat kan visa dels att den, trots sina ansträngningar för att hantera den tillströmningen av ansökningar om internationellt skydd, inte haft tillräckligt med tid för att fullgöra sin skyldighet att förse den beslutande myndigheten med adekvata och tillräckliga resurser för att kunna handlägga dessa ansökningar på ett adekvat och fullständigt sätt, dels att den sammanlagda varaktigheten av de på varandra följande förlängningarna varken överstiger den tid som krävs för att uppfylla denna skyldighet eller den maximala fristen på 21 månader från det att en viss ansökan om internationellt skydd lämnas in.