1) Artikel 22.3 i rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011,

ska tolkas så,

att det förstärkta skydd mot utvisning som varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare åtnjuter enligt denna bestämmelse är tillämpligt när den andra medlemsstaten, i den mening som avses i artikel 2 d i direktivet, fattar ett beslut om utvisning från Europeiska unionens territorium av hänsyn till allmän ordning och säkerhet, med avseende på en sådan tredjelandsmedborgare, när han eller hon vistas på den andra medlemsstatens territorium i strid med ett inreseförbud och inte har ingett någon ansökan om uppehållstillstånd till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten med stöd av bestämmelserna i kapitel III i nämnda direktiv.

2) Artikel 12.3 och artikel 22.3 i direktiv 2003/109, i dess lydelse enligt direktiv 2011/51,

ska tolkas så,

att de gör det möjligt för en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare att åberopa dessa bestämmelser mot den andra medlemsstaten, i den mening som avses i artikel 2 d i direktivet, när denna medlemsstat avser att fatta ett beslut om utvisning av nämnda tredjelandsmedborgare från Europeiska unionens territorium av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet.