Europadomstolen uttalar att de principer som fastställts i målet Paposhvili mot Belgien (ansökan 41378/10), inklusive det ”tröskelvärde” som måste vara uppfyllt för att artikel 3 Europakonventionen ska aktualiseras, gäller för avlägsnande av en sjuk person, oavsett sjukdomens art. Domstolen ansåg att en utvisning till Turkiet inte hade utsatt klaganden för ”en allvarlig, snabb och oåterkallelig försämring av hans hälsotillstånd som resulterade i intensivt lidande”, än mindre för en ”betydande minskning av förväntad livslängd”. Utvisningen stred alltså inte mot artikel 3.

Däremot hade utvisningen varit i strid mot klagandens privatliv enligt artikel 8. De brott som klaganden hade begått var mycket allvarliga. Klaganden hade då med stor sannolikhet, lidit av en psykisk störning, varav ett symtom varit ett fysiskt aggressivt beteende. På grund av sjukdomen hade han inte dömts till straff, utan i stället fått psykiatrisk vård. Behandlingen hade varit framgångsrik. Klaganden hade vuxit upp i Danmark och hans mor och syskon bodde där. Domstolen konstaterade att de inhemska myndigheterna inte hade undersökt sökandens individuella omständigheter på ett adekvat sätt. Klaganden hade vidare fått ett livslångt återreseförbud till Danmark och hade inga realistiska möjligheter att resa in i Danmark. Domstolen fann att det livslånga återreseförbudet hade varit oproportionerligt.

För en sammanfattning av målet, se Europadomstolens pressmeddelande i bilagan.