Tidigare fanns det en möjlighet att bevilja uppehållstillstånd upp till tre månader för seriösa studenter som önskade att slutföra sina studier trots att man inte nådde upp till heltidskravet.

Migrationsverket införde den 1 januari 2020 en mer strikt tillämpning i samband med implementeringen av Student och Forskardirektivet som fick till följd att studerande som inte hinner bli klara med sina studier i tid inte kan få förlängt uppehållstillstånd om den återstående mängden studier inte utgör heltidsstudier.

Nämnas bör, återigen, att i artikel 3.3 i Studerande och forskardirektivet (direktiv (EU) 2016/801) definieras en studerande som en tredjelandsmedborgare som harantagits vid en läroanstalt för högre utbildning och som beviljas inresa till och vistelse på en medlemsstats territorium för att som huvudsaklig verksamhet på heltid följa ett studieprogram som leder till ett bevis på högre utbildning som erkänns av den medlemsstaten, inbegripet examensbevis, utbildningsbevis eller doktorsexamen från en läroanstalt för högre utbildning, vilket kan omfatta en förberedande kurs före sådan utbildning, enlighet med nationell rätt, eller obligatorisk praktik.

Detta mot bakgrund av att det i förarbetena till de nya reglerna i utlänningslagen har angetts att det vid bedömningen av om förutsättningarna för förlängning av tillståndet är uppfyllda ska göras en helhetsbedömning.

En mindre brist i uppfyllelsen av förutsättningarna bör inte ses isolerad utan bedömas mot bakgrund av uppfyllelsen av förutsättningarna över tid (prop. 2019/20:9 s 182). Förarbetena till den nya lagen talar alltså starkt för att andemeningen med att uttryckligen skriva ut kravet på heltidsstudier i lagen inte har varit i syfte att försvåra prövningen.

Med anledning därav har Migrationsverket gjort en ny bedömning och ansett att det finns ett visst utrymme för undantag från kravet på heltidsstudier varför man beslutade om en praxisändring som infördes den 31 augusti innevarande år.

MiÖD uttalar nu i ovan angiven dom bland annat att kravet på heltidsstudier inte alltid kan upprätthållas vid prövningen av en förlängningsansökan. Omständigheter som ligger utanför utlänningens kontroll, liksom att tidpunkten för examinationen inte alltid är något som studenten kan råda över, är sådant som bör kunna vägas in i bedömningen och mindre avvikelser från kravet på heltidsstudier måste kunna godtas. Syftet med studerande- och forskardirektivet är att kunna attrahera och främja högkvalificerad migration.  En helhetsbedömning av samtliga omständigheter ska göras och bedömningen ska ske med beaktande av  proportionalitetsprincipen.   

I det aktuella fallet har det inte framkommit annat än att skälet till att studierna behövt förlängas berodde på omständigheter som låg utanför klagandens kontroll. Vidare har klaganden genom intyg visat vilka framsteg hon har gjort i mastersuppsatsen och vad som återstått för att hon ska få ut sin examen.

Domstolen anger vidare att omständigheter som ligger utanför utlänningens kontroll, liksom att tidpunkten för examinationen inte alltid är något som studenten kan råda över, är sådant som bör kunna vägas in i bedömningen. Mindre avvikelser från kravet på heltidsstudier måste också kunna godtas.

Vid en sammantagen bedömning framstår det enligt MiÖD inte som rimligt att avslå klagandens förlängningsansökan i förhållande till de olägenheter som ett sådant beslut skulle medföra, se även MIG 2019:24.

Bedömningen är således, att vår praxis som anger, att man kan bevilja uppehållstillstånd för ytterligare en termin samt under sommarmånaderna stämmer överens med vad som anges i Mål nr MIG 2021:17.