Migrationsöverdomstolens avgörande den 15 maj 2018 i MIG 2018:12 (mål nr UM 2239-17)

En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.

Bakgrund
AM, som hade haft uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige i fyra år, ansökte om förlängning. Frågan i målet var om det finns förutsättningar att bevilja AM och hans maka IM uppehålls- och arbetstillstånd.

AM hade i augusti och november 2013 samt november 2014 haft månadsinkomster som understigit 13 000 kr. AM hade arbetat som isoleringsmontör, hade inte haft yrkesbevis och hans arbetsgivare var ansluten till Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Av hans lönespecifikationer framgick inte att han haft semester under 2012, däremot under övriga år. Vidare hade AM under flertalet av de aktuella månaderna tjänat något mindre än vad som angetts i de anställningserbjudanden som getts in i samband med tidigare ansökningar. Några månader hade lönen dessutom varit betydligt lägre än den erbjudna.

Migrationsöverdomstolens bedömning
Migrationsöverdomstolen konstaterade inledningsvis att det vid prövning av en ansökan om arbetstillstånd ska göras en bedömning av om villkoren för tillståndet enligt 6 kap. 2 § UtlL är uppfyllda. Prövningen tar sikte på den anställning som tillståndet avser (d.v.s. en framåtsyftande bedömning). Av praxis framgår att vid en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd eller permanent uppehållstillstånd p.g.a. arbete ska en prövning göras av om förutsättningarna för arbetstillståndet avseende tidigare tillståndperioder varit uppfyllda (d.v.s. en bakåtsyftande bedömning). Det är den enskilde som har bevisbördan för att han eller hon uppfyller villkoren för att beviljas permanent uppehållstillstånd.

Kravet på försörjning
Försörjningskravet i 6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL innebär att inkomsten från anställningen inte får vara så låg att det behövs försörjningsstöd för att täcka kostnaderna för bl.a. boende och uppehälle. Ett schabloniserat försörjningskrav tillämpas om 13 000 kr per månad.

Migrationsöverdomstolen ansåg att ett synsätt liknande de helhetsbedömningar som följer av MIG 2017:24 och MIG 2017:25 bör anläggas när det gäller bedömningen av om försörjningskravet i 6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL är uppfyllt. Särskild försiktighet måste visserligen alltid iakttas vid en helhetsbedömning av försörjningskravet för att motverka riskerna för utnyttjande av utländsk arbetskraft, men det är inte rimligt att möjlighet till undantag helt saknas oavsett anledningen till att en persons månadslön någon eller några gånger understigit 13 000 kr. Det stöds också av förarbetsuttalanden i fråga om återkallelsebestämmelsen i 7 kap. 7 e § UtlL, där det bl.a. sägs att lägre inkomst som en följd av giltig frånvaro inte ska leda till återkallelse.

Med hänsyn till att AM:s inkomster under endast tre månader under de fyra år som han haft tillstånd understigit 13 000 kr, och till de förklaringar han har gett till de låga inkomsterna, ansåg Migrationsöverdomstolen vid en helhetsbedömning att kravet i 6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL för de tidigare tillståndsperioderna har varit uppfyllt.

Anställningsvillkoren i förhållande till bl.a. kollektivavtal
I 6 kap. 2 § första stycket 2 UtlL anges att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vid prövningen av om anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av bl.a. svenska kollektivavtal är arbetstagarorganisationernas yttranden av stor betydelse.

Vad gäller AM:s lön anges det i yttranden 2011, 2013 och 2015 från Svenska Byggnadsarbetareförbundet att arbetsgivarens villkor för AM inte är sämre än de villkor som följer av kollektivavtalet eller praxis inom yrket eller branschen. Migrationsverket har i april 2016 från samma fackförbund inhämtat uppgifter om lägsta timlön enligt avtal, såväl för isoleringsmontörer med yrkesbevis som utan sådant bevis. Vid en beräkning utifrån dessa uppgifter framkommer att AM haft en timlön som något överstiger den kollektivavtalsenliga lönen.

Det är självfallet en brist att AM:s lönespecifikationer inte på ett helt tydligt sätt visar vilka semesterförmåner som han haft, men det finns inte anledning att betvivla att detta berott på ett rent administrativt misstag från arbetsgivarens sida. Mot bakgrund av Svenska Byggnadsarbetareförbundets uppgifter om lägsta timlön finns det inte heller anledning att betvivla att AM:s faktiska lön har varit i nivå med den kollektivavtalsenliga lönen. Att övriga anställningsvillkor har varit i enlighet med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen har inte ifrågasatts. Vid en helhetsbedömning anser Migrationsöverdomstolen att AM:s anställningsvillkor inte kan anses ha varit sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Betydelsen av att lönen understigit anställningserbjudandena
Migrationsverket har slutligen invänt att AM:s lön under tillståndsperioderna har understigit de anställningserbjudanden som han har fått. Förutsättningarna för tidigare beviljade arbetstillstånd har därför enligt verket inte varit uppfyllda.

Migrationsöverdomstolen konstaterade att lagstiftarens syfte med bestämmelsen i 6 kap. 2 § första stycket 2 UtlL är att motverka oseriösa arbetsgivare som ger sämre villkor till utländsk arbetskraft jämfört med dem som redan finns i Sverige. Det är mot den bakgrunden naturligt att ett erbjudande från en arbetsgivare som bifogas en ansökan om arbetstillstånd ges stor betydelse vid Migrationsverkets prövning av om tillstånd ska beviljas.

Verket måste kunna fastställa att erbjudandet är seriöst och utgångspunkten bör vara att arbetstagaren också ska få den lön som han eller hon har erbjudits. Det går dock inte att utläsa av bestämmelsens ordalydelse eller dess förarbeten att det ska läggas så helt avgörande vikt vid erbjudandet som Migrationsverket hävdar. Om det finns godtagbara förklaringar till avvikelsen och om lönen och övriga anställningsvillkor fortfarande är i nivå med bl.a. kollektivavtal anser Migrationsöverdomstolen att uppehålls- och arbetstillstånd ändå ska kunna beviljas.

Migrationsöverdomstolen anser i detta fall att AM:s förklaringar till avvikelsen mellan erbjuden och faktisk lön får anses godtagbara. Eftersom det inte heller i övrigt har framkommit att det finns anledning att ifrågasätta AM:s arbetsgivares seriositet anser Migrationsöverdomstolen att de grundläggande villkoren enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 UtlL under de tidigare tillståndsperioderna varit uppfyllda.

Sammanfattningsvis anser Migrationsöverdomstolen, vid en bakåtsyftande helhetsbedömning, att såväl försörjningskravet i 6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL som de grundläggande anställningsvillkoren i 6 kap. 2 § första stycket 2 samma lag varit uppfyllda under de tidigare tillståndsperioderna. Några andra skäl mot att bevilja AM uppehållstillstånd har inte framkommit. Genom sin anställning har han en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Förutsättningarna för att bevilja AM permanent uppehållstillstånd är därför uppfyllda. Därmed får även IM permanent uppehållstillstånd.

Huvuddokument:

Sökhjälpöppnas i nytt fönster
 Skriv ut
Dokumentinformation
Källa:
Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen
Upphovsdat:
2018-06-08
Dokumentnr:
41483
 
Referens:
Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen,
Migrationsöverdomstolens avgörande den 15 maj 2018 i MIG 2018:12 (mål nr UM 2239-17),
2018-06-08
 

Ämnesord:

Praxis, Praxisgrundande beslut, Migrationsöverdomstolen

Rättsfallssamling

Rättsfallsämnesord:
Arbetstillstånd, Praxis, Försörjningskrav, Migrationsöverdomstolen, Permanent uppehållstillstånd, Anställningsvillkor

Tema:
Arbetstillstånd

Underkategori:
Permanent uppehållstillstånd