En person som tidigare utsatts för tortyr av myndigheterna i ursprungslandet och vars fysiska och psykiska hälsotillstånd riskerar att allvarligt försämras med en överhängande risk för att personen begår självmord på grund av trauma som är en följd av tortyren, kan beviljas status som alternativt skyddsbehövande enligt artikel 15 b skyddsgrundsdirektivet om det föreligger en verklig risk för att personen berövas lämplig vård för de men som orsakats av tortyren.

Frågan i målet

EU-domstolen har i mål C-542/13 (M’Bodj) slagit fast att om en person som på grund av sjukdom inte kan utvisas enligt artikel 3 i Europakonventionen innebär detta inte att personen kan anses som alternativt skyddsbehövande enligt artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet (1). Nu var det fråga om en person kunde vara att anse som alternativt skyddsbehövande om denne hade varit utsatt för tortyr i sitt ursprungsland och som fortfarande lider av posttraumatiska men till följd av tortyren, vilka skulle kunna förvärras och det föreligger en stor risk för självmord om personen återsändes till ursprungslandet (p. 45-47 i domen).

EU-domstolens dom

Domstolen konstaterar att vid tolkningen av artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet måste beaktas dels orsaken till hälsotillståndet (tortyr), dels försämringen av hälsotillståndet som är en följd av det psykiska trauma som är en följd av tortyren. En allvarlig försämring av hälsotillståndet kan inte i sig anses som omänsklig eller förnedrande behandling enligt artikel 15 b. Domstolen påminner vidare om tidigare praxis enligt M’Bodj-domen, d.v.s. att de allvarliga skadorna inte enbart får bero på allmänna brister i sjukvårdssystemet och att det inte räcker att det saknas lämplig behandling för att personen ska anses vara skyddsbehövande (p 48-51).

Myndigheterna måste pröva om den aktuella personen kan komma att riskera att avsiktligen berövas lämplig vård för att behandla följderna av tortyr. Så är fallet om personen riskerar att begå självmord på grund av ett trauma som är en följd av tortyren och det är uppenbart att myndigheterna i ursprungslandet inte vidtar nödvändiga åtgärder för att behandla hälsotillståndet. Det kan också vara så att myndigheterna i ursprungslandet behandlar vissa etniska minoriteter eller vissa personkategorier diskriminerande, och att de då har svårare att få tillgång till lämplig vård för de fysiska eller psykiska men som är en följd av tortyren.

En person som tidigare utsatts för tortyr av myndigheterna i ursprungslandet och vars hälsotillstånd riskerar att allvarligt försämras med en överhängande risk för självmord på grund av trauma som är en följd av tortyren, kan beviljas status som alternativt skyddsbehövande enligt artikel 15 b skyddsgrundsdirektivet om det föreligger en verklig risk för att personen berövas lämplig vård för de men som orsakats av tortyren.

(1) Målet avgjordes enligt det tidigare skyddsgrundsdirektivet, men de materiella bestämmelserna är de samma i det nu gällande omarbetade skyddsgrundsdirektivet 2011/95/EU.