Migrationsöverdomstolens avgörande den 29 januari 2018 i MIG 2018:3 (mål nr UM 8384-16)

Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökande senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.

Målet gäller en statslös palestinier, MA, som är född och uppvuxen i Syrien. I Syrien är han registrerad hos UNRWA. MA reste från Syrien till Algeriet där han bodde i cirka 18 månader innan han sökte asyl i Sverige. Migrationsverket hade prövat hans skyddsbehov mot Algeriet då det landet anses vara det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning.

Frågan i målet var inledningsvis om MA skulle beviljas flyktingstatus med anledning av sin registrering hos UNRWA. Om inte så är fallet ska hans skyddsbehov prövas enligt reglerna i utlänningslagen. Då uppkommer frågan i vilket land han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och därmed mot vilket land hans skyddsbehov ska prövas.

Flyktingstatus med anledning av UNRWA-registreringen

Migrationsöverdomstolen går igenom regelverk(1) och praxis(2) och konstaterar att prövningen av en statslös med UNRWA-registrering innehåller flera led:

Har utlänningen för tillfället eller har denne strax innan asylansökan lämnades in fått skydd eller bistånd av UNRWA? Om så är fallet är personen undantagen från Genèvekonventionens tillämpningsområde och kan därmed inte anses som flykting (första ledet).

Men om denna person har tvingats lämna UNRWA:s verksamhetsområde på grund av yttre omständigheter som ligger utanför dennes kontroll och är förhindrad att begagna sig av skyddet, ska han eller hon istället automatiskt anses som flykting (andra ledet).

Om ovan förutsättningar är uppfyllda ska skyddet från UNRWA anses ha upphört och personen har då rätt till flyktingstatusförklaring.

MA har fram till att han lämnade Syrien 2012 fått bistånd från UNRWA. Därefter har han bl.a. vistats i Algeriet i cirka 18 månader. MA har således inte fått skydd eller bistånd från UNRWA strax innan han sökte asyl i Sverige. Han omfattas därmed inte av undantaget från Genèvekonventionen som följer av artikel 1 D i konventionen samt av artikel 12.1. a i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

MA kan således inte få flyktingstatus med anledning av registreringen hos UNRWA, varför en prövning av MA:s skyddsbehov enligt utlänningslagens regler måste göras.

Prövningen av skyddsbehovet för en statslös person som vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige

Migrationsöverdomstolen konstaterar att en utlänning bara kan få status som flykting eller annan skyddsbehövande i förhållande till det land denne är medborgare, undantaget statslösa personer.(3) För statslösa ska prövningen ske i förhållande till det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte finns någon definition av begreppet ”vanlig vistelseort” i utlänningslagen eller i dess förarbeten.

Migrationsöverdomstolen gör sedan en grundlig genomgång av begreppet vanlig vistelseort i internationell rätt, internationell praxis samt doktrin och gör följande bedömning av hur begreppet ska definieras.

Syftet med att definiera begreppet är att bestämma mot vilket land en statslös persons skyddsbehov ska prövas, alltså att bestämma motsvarigheten till medborgarskapslandet.

Asylrätten vilar på principen att om nationellt skydd finns tillgängligt har detta företräde framför internationellt skydd. Detta gäller även för statslösa och därmed bör man försöka hitta en ordning som i så stor utsträckning som möjligt liknar prövningen för personer med medborgarskap.

Mot bakgrund av utländsk praxis och utländsk doktrin(4) anser Migrationsöverdomstolen att särskilt följande omständigheter är av betydelse vid bedömningen av var en statslös person tidigare haft sin vanliga vistelseort: faktisk vistelse och avsikten med vistelsen i landet, vistelsens längd, hur nätverk och familjeförhållanden sett ut, legal eller illegal vistelse, formella band till landet och möjligheten att återvända. Vistelsen karaktär är av intresse; det ska beaktas om personen har gjort platsen till sitt hem. En vistelse i ett land som endast utgjort transit vidare till ett annat land kan inte uppfylla definitionen.

Migrationsöverdomstolen konstaterar vidare att utgångspunkten är att endast ett land kan komma i fråga som tidigare vanlig vistelseort för en statslös person. Men i de fall då fler länder aktualiseras är en statslös, på samma sätt som gäller för medborgare, utesluten från att anses som flykting eller annan skyddsbehövande om det finns möjlighet till skydd i något annat land. Migrationsöverdomstolen anser att ”(e)n annan ordning skulle innebära att en statslös person beviljades skyddsstatus trots att han eller hon har möjlighet att få skydd i ett land till vilken personen har sådan relation att det är att anses som dennes tidigare vanliga vistelseort. En sådan ordning framstår ur ett asylrättsligt perspektiv inte som rimligt.”(5)

Det är förhållandena vid prövningstillfället som är avgörande för bedömningen av en persons skyddsbehov.(6) Därför bör prövningen ta sin utgångspunkt i det senaste landet utlänningen vistades i, eftersom anknytningen dit som regel får anses mest aktuell. Om något skyddsbehov inte föreligger mot detta land och återvändande kan ske dit behöver inte skyddsbehovet prövas mot något annat land. Om det däremot finns ett skyddsbehov måste prövning av skyddsbehovet göras även mot eventuellt annat land där den statslöse tidigare haft sin vanliga vistelseort.(7)

MA har innan ankomsten till Sverige vistats i Algeriet i cirka 18 månader. Migrationsöverdomstolen konstaterar bl.a. att MA haft uppehållstillstånd i landet samt att han har en personlig anknytning till landet i och med att han är gift med en algerisk medborgare och att hans son har rätt till algeriskt medborgarskap. Han har släktingar i landet och hans son har gått i algerisk skola. Vistelsetiden får anses vara tillräckligt lång för att kunna skapa sådan anknytning till samhället som krävs. Migrationsöverdomstolen gör därmed bedömningen att MA har en sådan anknytning till Algeriet att det ska anses utgöra det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort.

Migrationsöverdomstolen prövar därmed MA:s skyddsbehov enbart mot Algeriet och konstaterar att han inte är i behov av skydd. Inte heller riskerar han vidaresändning till ett annat land där han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. Det föreligger heller ingen annan grund för uppehållstillstånd varför överklagandet avslås.

 

(1)Artikel 1 D Genèvekonventionen och dess motsvarighet i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet, artikel 12.1 a.

(2)EU-domstolens dom C-31/09, Bolbol; EU-domstolens dom C-364/11, El Kott m.fl. och MIG 2013:19.

(3)MIG 2012:20 och MIG 2015:22. Se avsnitt 3.1.3. och 3.1.4. i domen. Se avsnitt 3.2.1. i domen. MIG 2013:21. Jfr MIG 2015:22.

(4)Se avsnitt 3.1.3. och 3.1.4. i domen.

(5)Se avsnitt 3.2.1. i domen.

(6) MIG 2013:21.

(7) Jfr MIG 2015:22.

 

Huvuddokument:

Sökhjälpöppnas i nytt fönster
 Skriv ut
Dokumentinformation
Instans:
Migrationsöverdomstolen
Beslutsdatum:
2018-01-29
Dokumentnr:
40939
 
Referens:
Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen,
Migrationsöverdomstolens avgörande den 29 januari 2018 i MIG 2018:3 (mål nr UM 8384-16),
2018-01-29
 

Ämnesord:

Praxis, Statslösa, Skyddsbehov, Flyktingstatus, Genèvekonventionen, UNRWA, Praxisgrundande beslut, Migrationsöverdomstolen, Skyddskäl

Rättsfallssamling

Rättsfallsämnesord:
Praxis, Statslösa, Tidpunkten för bedömningen, UNRWA, Genèvekonventionen, Flera länder, Migrationsöverdomstolen, Skyddsskäl, Skyddsbehov, Flyktingstatus, Asyl, Vanlig vistelseort

Tema:
Skyddsskäl

Underkategori:
Flera länder