Artikel 13 i det turkiska associeringsavtalet ska tolkas så att en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna kan utgöra ett tvingande allmänintresse som kan motivera en ny begräns-ning trots stand-still-klausulen. En bestämmelse med innebörd att barn som är födda i en medlemsstat och vars ena förälder är en turkisk arbetstagare som vistas lagligen i medlemsstaten, måste ha uppehållstillstånd för inresa och vistelse är dock oproportionerlig.

Furkan Tekdemir är turkisk medborgare och föddes i Tyskland 2014. Hans far hade ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utfärdat på grund av det turkiska associeringsav-talet (associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen). Modern var asylsökande i Tyskland. Furkan Tekdemirs ansökan om uppehållstillstånd avslogs och beslutet innebar att han var tvungen att åka till Turkiet efter att moderns asylansökan hade avgjorts för att därifrån ansöka om vise-ring/uppehållstillstånd.

Associeringsavtalet innehåller i artikel 13 en s.k. stand-still-klausul som innebär att det är förbjudet att i nationell rätt införa mera restriktiva villkor för fri rörlighet för turkiska medborgare jämfört med vad det fanns när associeringsavtalet hade trätt i kraft i EU-staten. I Tyskland måste barn under 16 år ha uppehållstillstånd och denna bestämmelse hade tillkommit efter att associeringsavtalet trädde i kraft för Tysklands del.

EU-domstolen har i C-561/14 (Genc) funnit att ny nationell lagstiftning som inne-bär en skärpning av villkoren för familjeåterförening för turkiska arbetstagare är en sådan ny begränsning som avses i stand-still-klausulen. Domstolen fann att den nu aktuella nya bestämmelsen i tysk lagstiftning utgjorde en sådan begränsning.

Begränsningar är dock tillåtna, trots stand-still-klausulen, om det finns ”tvingande skäl av allmänt intresse”(artikel 14 i associeringsavtalet). Den fråga som EU-domstolen skulle ta ställning till var om en ”effektiv förvaltning av migrations-strömmarna” utgör ett sådant tvingande skäl av allmänt intresse. EU-domstolen konstaterar att detta är ett viktigt mål med unionsrätten. Man har tidigare i C-225/12 (Demir) slagit fast att målet att förhindra olovlig inresa och vistelse utgör ett tving-ande skäl av allmänintresse enligt associeringsavtalet. En effektiv förvaltning av mi-grationsströmmarna kan utgöra ett tvingande skäl av allmänintresse som motiverar en begränsning.

En effektiv förvaltning av migrationsströmmarna kräver en kontroll av dessa strömmar och syftet med den aktuella bestämmelsen är en sådan kontroll. Den aktuella bestämmelsen att personer som är under 16 år måste ha uppehållstillstånd kan i sig inte anses vara oproportionerlig. Men villkoren för ett sådant krav får inte vara oproportionerliga. EU-domstolen fann att den aktuella bestämmelsen skulle få till följd att Furkan Tekdemirs far som var turkisk arbetstagare skulle tvingas välja mellan att fortsätta sin anställning i Tyskland och se sitt familjeliv störas allvarligt (genom att hustrun och sonen skulle behöva återvända till Turkiet) eller avstå från anställningen utan någon garanti om att få komma in på arbetsmarknaden igen vid sin eventuella åter-komst från Turkiet. Domstolen fann inte att det hade visats att det var nödvändigt för barn som är födda i en medlemsstat och som vistas där lagligen sedan födelsen åker till sitt hemland för att därifrån ansöka om inresa/uppehållstillstånd för att säkerställa må-let med en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna. Det hade heller inte visats att en ansökan utifrån skulle medföra att de tyska myndigheterna skulle kunna be-döma ansökan. Tillämpningen av den aktuella bestämmelsen med de följder den skulle få ansågs vara oproportionerlig i förhållande till det mål som eftersträvas. Artikel 13 i det turkiska associeringsavtalet ska tolkas så att en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna kan utgöra ett tvingande allmänintresse som kan motivera en ny begränsning trots stand-still-klausulen. En bestämmelse med innebörd att barn som är födda i en medlemsstat och vars ena förälder är en turkisk arbetstagare som vistas lagligen i medlemsstaten, måste ha uppehållstillstånd för inresa och vis-telse är dock oproportionerlig.