Vandelsvillkoret i ärende om svenskt medborgarskap. Skulder, allmänna och enskilda

Lagrum
6 § medborgarskapslagen

Instans
Utlänningsnämnden 1996-11-13

I 6§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap uppställs vissa materiella villkor för att svenskt medborgarskap genom s.k. naturalisation skall få beviljas. Om villkoren är uppfyllda kan en utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare. Någon rätt att förvärva svenskt medborgarskap föreligger således inte. Ett av kraven för naturalisation är att sökanden uppfyller det s.k. vandelskravet. Det krävs således att den som vill bli svensk medborgare fört och kan förväntas komma att för en hederlig vandel.

Om den sökande t.ex. har skulder och skulderna beror på ovilja att göra rätt för sig eller skulderna uppkommit på sådant sätt att den sökandes vandel kan ifrågasättas, kan detta medföra avslag på en ansökan om svenskt medborgarskap.

Utlänningsnämnden konstaterar utifrån propositionen 1994/95:175 s. 59 att det även vid bristande betalningsvilja skall förflyta en tid (karenstid) innan en utlänning kan tas upp till svensk medborgare. Karenstiden prövas individuellt, dock tidigast två år efter det att vandelsanmärkningen upphört.

Utifrån den fria prövningsrätten i naturalisationsärenden anser nämnde att även enskilda skulder kan beaktas vid vandelsprövnigen.

Utlänningsnämnden gör i övrigt den bedömningen att en utlänning, som av icke godtagbara skäl låtit bli att göra rätt för sig men som strax före eller i anslutning till en ansökan om svenskt medborgarskap betalar sina skulder till det allmänna inte omgående bör tas upp till svensk medborgare.