Vid ansökan utifrån på anknytning till sitt barns andra förälder, kan bevislättnad ges avseende den sökandes identitet, om föräldrarna levt tillsammans utomlands innan anknytningspersonen kom till Sverige.

En somalisk man har träffat sin blivande maka först efter att han hade fått uppehållstillstånd i Sverige. Därefter har han besökt henne under några tillfällen och de har fått barn. De anses inte ha bott tillsammans, varken utomlands eller Sverige. Den sökande makan kan därför inte få bevislättnad i fråga om sin identitet.

I målet är det fråga om bevislättnad kan ges i fråga om identiteten i ett anknytningsärende om parterna inte levt i hushållsgemenskap utomlands.

En somalisk kvinna ansökte utifrån om uppehållstillstånd på sin make. Denne hade beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige år 2009. Makarna träffades för första gången år 2011 i Etiopien. Maken har sammanlagt besökt hustrun vid fyra tillfällen i ca tre veckor vardera. De fick i juni 2012 en dotter.

Migrationsöverdomstolen hänvisar först till den praxis som kommit till uttryck i MIG 2012:1 och MIG 2014:16, att det krävs att föräldrar till ett barn ska ha levt tillsammans i hushållsgemenskap utomlands innan anknytningspersonen kom till Sverige, för att bevislättnad avseende identiteten ska kunna komma i fråga. I annat fall gäller det vanliga högre kravet på styrkt identitet. Domstolen konstaterar att de aktuella makarna inte har levt i hushållsgemenskap innan maken kom till Sverige.

Migrationsöverdomstolen gör sedan en proportionalitetsbedömning mellan den sökandes och hennes familjs intresse av att leva tillsammans och de samhälleliga intressena säkerhet och reglerad invandring som kräver ett klarläggande av den sökandes identitet.

Europakonventionen anses inte förplikta konventionsstaterna att medge utlänningar inresa och vistelse på deras territorium. Den sökande och maken träffades i den sökandes vistelseland först sedan maken hade etablerat sig i Sverige. De har träffats i mycket begränsad omfattning och kan inte anses ha bott tillsammans överhuvudtaget, varken utomlands eller Sverige. Den sökande har inte vistats i Sverige. Migrationsöverdomstolen fann att samhällets intresse i denna situation väger tyngre än den sökandes och hennes familjs intresse av att utöva sitt familjeliv i Sverige. De kan inte anses ha haft objektivt sett berättigade förväntningar på att de skulle kunna leva som en familj här [1].

Migrationsöverdomstolen konstaterar slutligen att den sökande inte kan komma i åtnjutande av bevislättnad, utan att hon måste styrka sin identitet, vilket hon inte har gjort.