Enligt artikel 7.1 c) familjeåterföreningsdirektivet (direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening) får medlemsstaterna vid prövning av uppehållstillstånd för familjemedlemmar kräva att referenspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och dennes familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd. Medlemsstaterna får beakta nivån för nationella minimilöner och –pensioner. De får dock inte neka familjeåterförening om inkomsten understiger en viss miniminivå oberoende av en konkret prövning av situationen i det enskilda fallet. Enligt artikel 17 i direktivet ska det göras en individuell prövning av ansökningarna om familjeåterförening. Syftet med kraven i artikel 7 är att undvika att referenspersonen och dennes familjemedlemmar måste använda sig av medlemsstatens sociala biståndssystem.
Enligt spansk rätt ska vid ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlemmar inges handlingar som utvisar referenspersonens inkomster. Vid prövningen av försörjningskravet får beaktas om referenspersonen kan förväntas behålla tillräckliga inkomster under ett år efter ansökan och bedömningen får göras utifrån hur inkomsterna har utvecklats under de senaste sex månaderna.
Frågan var om det är tillåtet enligt direktivet att grunda ett avslag på ansökan om familjeåterförening på en prognostisk bedömning av inkomsterna som utgår från inkomsternas utveckling under en föregående period.
EU-domstolen uttalar att kravet på ” stabila och regelbundna försörjningsmedel” innebär att inkomsterna måste vara av en viss varaktighet och kontinuitet samt att det ska göras en prognostisk bedömning av sannolikheten för att inkomsterna kommer att vara tillräckliga. Uttrycket att referenspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel ska tolkas så att tidpunkten för bedömningen är då ansökan prövas.
Enligt artikel 3.1 i familjeåterföreningsdirektivet får ansökan om familjeåterförening göras om referenspersonen har ett uppehållstillstånd på ett år (samt välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd). Det är därför rimligt att bedöma tillräckliga inkomster under ett år så att referenspersonen inte ska behöva använda sig av det sociala biståndssystemet när familjen återförenats. En bedömning av inkomsternas utveckling under en föregående sexmånadersperiod är rimlig och strider inte mot direktivets syfte.
Ämnesord:
Rättsfallssamling
Rättsfallsämnesord:
Anknytning till make/maka/sambo, Praxis, EU-domstolen, Familjeåterföreningsdirektivet, Försörjningskrav, Internationella avgöranden, Ekonomiskt bistånd, Inkomst
Tema:
Anknytning
Underkategori:
Anknytning till make/maka/sambo
Försörjningskrav