Styrkande av identitet genom nära anhörig i ärende om svenskt medborgarskap

Lagrum
6 § medborgarskapslagen

Instans
Utlänningsnämnden 1995-03-13

I 6§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap uppställs vissa materiella villkor för att svenskt medborgarskap genom s.k. naturalisation skall få beviljas. Om villkoren är uppfyllda kan en utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare. Någon rätt att förvärva svenskt medborgarskap föreligger således inte. I rättspraxis har uppställts ett krav på styrkt identitet som villkor för erhållande av svenskt medborgarskap. Från den 1 januari 1999 har detta krav skrivits in i medborgarskapslagens naturalisations- paragraf. Samtidigt har det i samma paragraf skrivits in en möjlighet att medge dispens från kravet på styrkt identitet.

Med identitet avses sökandens namn, födelsetid och som regel medborgarskap.

Till styrkande av identiteten godtas normalt passhandling i original eller identitetshandling i original utfärdad av myndighet i hemlandet. Handlingen skall vara försedd med ett foto av innehavaren. Handlingens utformning och kvalitet får inte vara av för enkel beskaffenhet. Handlingens äkthet eller behöriga utfärdande får inte kunnas sättas i fråga. Det krävs vidare att sökanden varit personligen närvarande i samband med utfärdandet (utlämnandet) av handlingen. Syftet med denna princip är att säkerställa att det sker en identitetskontroll från den utlämnande myndighetens sida.

Enligt Utlänningsnämnden kan i vissa fall åberopande av en nära anhörig godtas för styrkande av identitet. Enligt UN krävs som regel bl.a. att den anhörige är svensk medborgare och har styrkt sin identitet med egna handlingar. Det krävs också som regel att den anhörige har styrkt sin identitet på ett sådant sätt att denne även idag, enligt gällande praxis, skulle ansetts ha styrkt sin identitet på ett godtagbart sätt.