Överföring av en barnfamilj till Italien strider mot artikel 3 (förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling och/eller bestraffning) om den schweiziska staten inte först försäkrar sig om att de sökande tas emot på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och familjens enhet

Bakgrund

Goljan Tarakhel, född i Afghanistan, hans fruoch deras sex barn födda 1999, 2001, 2003, 2005, 2008 respektive 2012, bor alla i Lausanne, Schweiz.

Familjen kom till Italien med båt från Turkiet. De registrerades 16 juli 2011 i EURODAC. Den 28 juli 2011 gav de sig iväg till Österrike och registrerades på nytt i EURODAC den 30 juli 2011. Österrike begärde att de sökande skulle överföras till Italien, vilket accepterades. Resan inställdes dock eftersom familjen åkte till Schweiz och ansökte där den 3 november 2011 om asyl. Ansökningarna avslogs i alla instanser med motiveringen att det saknades anledning ifrågasätta att Italien inte levde upp till sina förpliktelser enligt internationell europeisk rätt. Familjen begärde inhibition i Europadomstolen. De menade att eftersom det förekom systematiska fel i det italienska asylsystemet och de därför skulle behandlas i strid med artikel 3 samt att familjen skulle splittras i strid med artikel 8 var det ett brott mot Europakonventionen om de tvingades återvända till Italien.

Europadomstolens bedömning

Europadomstolen konstaterar först att situationen i Italien vid domens avkunnande inte kan jämföras med förhållandena i Grekland vid tidpunkten för M.S.S.-domen (se M.S.S. mot Belgien och Grekland nr. 30696/09).Vidare anses att omständigheterna i sig inte motiverar ett stopp av överföringar av asylsökande till landet. Däremot råder inget tvivel om att Italiens kapacitet att ta emot asylsökande personer inte är tillräcklig. En individuell bedömning måste därför göras i klagomålet.

Vid Europadomstolen prövning av sökandenas sakförhållanden konstateras först att det aktuella målet inte heller går att jämföra med M.S.S.-domen eftersom den sökande i det sistnämnda målet först hade tagits i förvar och därefter fått klara sig på egen hand medan familjen Tarakhel hade tagits omhand av de italienska myndigheterna.

Vidare hänvisades till den muntliga förhandlingen i domstolen i Strasbourg då den schweiziska staten hade uppgett att de sökande vid en överföring skulle tas emot i en anläggning i Bologna. Domstolen fick dock inte detaljerad och tillförlitlig information om anläggningen, de fysiska mottagningsförhållandena samt att familjen inte skulle splittras. Den schweiziska staten ansågs därför inte ha försäkrat sig om att för det fall familjen skulle återvända till Italien skulle de tas om hand på ett sätt som var anpassat till barnens ålder och med beaktande av familjens enhet.

I och med att familjen fortfarande var kvar i Schweiz kom domstolen, med 14 röster mot 3, fram till att något brott av artikel 3 i Europakonventionen inte hade skett, men om de sökande överfördes till Italien skulle detta kunna vara en kränkning av bestämmelsen om den schweiziska staten inte inhämtade garantier att familjen Tarakhel skulle tas om hand på korrekt sätt.