Bakgrund
AMJ ansökte om asyl den 18 november 2015 i Sverige. Han registrerades som avviken den 23 oktober 2016. Av en promemoria som upprättats av Migrat-ionsverket den 24 oktober framgick att AMJ:s gode man meddelat verket att hennes huvudman hamnat i Danmark av misstag. Den 26 oktober 2016 kom en förfrågan om att Sverige skulle återta AMJ enligt Dublinförordningen. Den 30 oktober skickade AMJ:s gode man ett e-postmeddelande till Migrationsverket och meddelade att AMJ var tillbaka i Sverige. Hon föreslog även att hans ärende skulle fortsätta som tidigare. Migrationsverket beslutade den 1 november 2016 att avskriva AMJ:s ansökan om uppehållstillstånd, ärenden om statusförklaring och utvisningsärendet. Verket meddelade den 2 november 2016 den gode mannen att informationen att AMJ var tillbaka i Sverige hade lagts in i hans ärende.
AMJ överklagade beslutet till migrationsdomstolen som avslog överklagandet. Domen överklagades till Migrationsöverdomstolen. I överklagandet yrkade AMJ att hans asylansökan från den 18 november 2015 skulle prövas av Migrationsverket.
Migrationsöverdomstolen
Migrationsöverdomstolen anger att i artikel 27 och 28 i det omarbetade asyl-procedurdirektivet finns bestämmelser om förfarande om en ansökan återkallas och förfarande om en sökande implicit återkallar eller avstår från sin an-sökan. Det finns inte några sådana motsvarande bestämmelser i utlänningslagen, men det följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer att en sökande alltid har möjlighet att återkalla sin ansökan.
Domstolen anger vidare att den omständigheten att en asylsökande reser ut ur Sverige kan indikera att sökanden inte längre har för avsikt att söka asyl i Sve-rige, och att hans eller hennes asylärende därför kan skrivas av på den grunden att sökanden ska anses ha återkallat sin asylansökan. När Migrationsverket får en uppgift om att en asylsökande har lämnat landet måste verket dock ha tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till om det finns förutsättningar för att skriva av ärendet och därmed avstå från att pröva ansökan i sak. Domstolen anförde att i det aktuella målet hade AMJ genom sin gode man omgående kontaktat Migrationsverket när han kommit till Danmark och uppgett att han av misstag var i Danmark. Enligt domstolen kunde utresan ur Sverige därför inte utan vidare utredning jämställas med att han återkallat sin asylansökan. När det sedan kom in en förfrågan till Migrationsverket från danska myndigheter om att Sverige skulle återta AMJ enligt Dublinförordningen, och frågan om avskrivning av hans ärende aktualiserades hos Migrationsverket, borde verket ha kommunicerat denna uppgift och även uppgiften om att AMJ av misstag rest till Danmark med det offentliga biträdet. Detta för att utreda om det fanns förutsättningar för att avskriva asylärendet. Domstolen ansåg därför att det hade saknats förutsättningar för Migrationsverket att skriva av AMJ:s ärende om asyl.
Ämnesord:
Rättsfallssamling
Rättsfallsämnesord:
Praxis, Utredningsansvar, Återkallelse av uppehållstillstånd, Kommunicering, Migrationsöverdomstolen, Avskrivning, Utredningsskyldighet
Tema:
Processuella frågor
Underkategori:
Kommunicering
Utredningsansvar
Återkallelse, nöjdförklaring samt ändamålet förfallet