En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.

Bakgrund

De chilenska medborgarna A och CR ansökte om bosättning i Sverige. Till grund för ansökningarna åberopades anknytning till en i Sverige bosatt chilensk medborgare med permanent uppehållsrätt, som var make respektive far till sökandena. Migrationsverket avslog ansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd med motiveringen att den person som sökandena åberopade anknytning till hade permanent uppehållsrätt och inte uppehållstillstånd i Sverige. Mot bakgrund av Migrationsöverdomstolens dom MIG 2016:9 kunde han därför inte utgöra anknytningsperson i sökandenas ärenden. Eftersom den åberopade anknytningspersonen inte var EES-medborgare kunde sökandena inte heller härleda uppehållsrätt från honom. Det förelåg inte heller synnerligen ömmande omständigheter, eller någon annan grund för att bevilja uppehållstillstånd.

Migrationsöverdomstolen

Den fråga som skulle prövas var om en anknytningsperson med permanent uppehållsrätt kan utgöra anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd.

Domstolen angav i sin dom att för en utlänning krävs i regel att han eller hon har permanent uppehållstillstånd i Sverige för att kunna vara anknytningsperson. Detta gäller dock inte nordiska medborgare eftersom de är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. Personer som har uppehållsrätt enligt 2 kap. 8 b § 2 utlänningslagen är också undantagna från kravet på uppehållstillstånd för att ha rätt att vistas i Sverige. I rättsfallet MIG 2016:9 uttalade domstolen att uppehållstillstånd inte kan grundas på anknytning till en person som enbart har uppehållsrätt. Skillnaden i aktuellt ärende jämfört med fallet i MIG 2016:9 är att den åberopade anknytningspersonen inte enbart har uppehållsrätt utan permanent uppehållsrätt. Denna innebär en rätt att vistas här utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Den kan varken förändras från en dag till en annan eller löpa ut. Om klagandena skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av anknyt-ning skulle en sådan situation som i MIG 2016:9 inte uppstå, dvs. att de skulle ges en mer beständig rätt att vistas i Sverige än den som tillkommer anknytningspersonen själv. En person med permanent uppehållsrätt har en rätt att vistas i Sverige som är fullt jämförbar med vad som krävs av en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 § och 3 a § utlänningslagen.

Nästa fråga var om omständigheten att permanent uppehållsrätt kan härledas ur det självständiga regelsystemet som gäller för uppehållsrätt, i sig kan anses utgöra hinder mot att godta att uppehållstillstånd grundas på den åberopade anknytningspersonen. Domstolen menade att om en enhetlig och icke diskriminerande tillämpning av bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska kunna upprätthållas måste även, i enlighet med förarbetena, andra utlänningar än nordiska medborgare kunna vara anknytningspersoner utan krav på uppehållstillstånd, om de har en stark rätt att vistas i Sverige. En person med permanent uppehållsrätt kan därför vara en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen.