Migrationsöverdomstolens avgörande den 21 december 2016 i mål nr UM 5663-16

Vid prövningen av skyddsskäl då det åberopas förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, ska prövas om den sökande tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av den sexuella läggningen eller könsidentiteten.

Även fråga om utredningsansvar och sammansättningen av migrationsdomstolen.

En ung man ansökte om asyl och åberopade sin sexuella läggning. Han anförde vidare att han var transsexuell och att denna omständighet inte var kopplad till den sexuella läggningen utan till hans könsidentitet.

Migrationsöverdomstolen hänvisar till art. 10.1 d i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU), där det framgår att medlemsstaterna bl.a. ska ta hänsyn till att en särskild samhällsgrupp kan omfatta en grupp som grundas på en gemensam egenskap, t.ex. sexuell läggning. Vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp ska hänsyn tas till könsrelaterade aspekter, inbegripet könsidentitet.

Vidare hänvisas till UNHCR:s riktlinjer där det framgår att beslutsfattare måste iaktta försiktighet kring att använda beteckningar på ett oflexibelt sätt då det kan leda till felriktade trovärdighetsbedömningar. Det är vidare viktigt att tydligt hålla isär sexuell läggning och könsidentitet. De är separata koncept som uttrycker olika aspekter av varje persons identitet. Utredare och beslutsfattare måste upprätthålla ett objektivt förhållningssätt så att de inte drar slutsatser baserat på stereotypa, felaktiga eller olämpliga uppfattningar om HBTQI-personer.[1]

Migrationsöverdomstolen konstaterar att mannen vid utredningstillfällena hos Migrationsverket och vid muntlig förhandling i migrationsdomstolen hade berättat om omständigheter som rörde aspekter kopplade till hans könsidentitet och beskrivit hur dessa lett till förföljelse. Migrationsöverdomstolen ansåg att migrationsdomstolen varken hade utrett eller prövat om mannen tillhörde en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin könsidentitet.

Vidare avgjordes målet i migrationsdomstolen av en förvaltningsrättsfiskal. Migrationsöverdomstolen ansåg att de frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet som aktualiserades i målet var ytterst komplexa och svårbedömda. De innefattade också en bedömning av den sökandes tillförlitlighet och trovärdighet. Dessutom prövades skyddsbehovet mot ett svårbedömt land (Somalia).  Målet rörde därmed komplicerade rättsfrågor som bevisfrågor. Migrationsöverdomstolen ansåg att målet krävde särskild erfarenhet och det borde ha avgjorts av en ordinarie domare. Att målet avgjordes av en fiskal utgjorde en allvarlig brist i handläggningen. På grund av de sammantagna felen i migrationsdomstolens handläggning återförvisades målet dit för ny handläggning.

 


[1]UNHCR, ”Guidelines on International Protection no 9: Claims to Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of Article 1A [2] of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees”, 23 oktober 2012,

HCR/GIP/12/09 p. 11 och 60.

 

HBTQI är ett paraplybegrepp förhomosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner och intersexuella.

 

Huvuddokument:

Sökhjälpöppnas i nytt fönster
 Skriv ut
Dokumentinformation
Instans:
Migrationsöverdomstolen
Beslutsdatum:
2016-12-21
Dokumentnr:
38860
 
Referens:
Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen,
Migrationsöverdomstolens avgörande den 21 december 2016 i mål nr UM 5663-16,
2016-12-21
 

Ämnesord:

Praxis, Genus, HBTQ, Praxisgrundande beslut, Migrationsöverdomstolen

Rättsfallssamling

Rättsfallsämnesord:
Kön, Praxis, Samhällsgrupper, Sexuell läggning, Handläggningsbrister, Migrationsöverdomstolen, Migrationsdomstolar, Utredningsskyldighet

Tema:
Skyddsskäl

Underkategori:
Annan samhällsgrupp
Kön, sexuell läggning

Tema:
Processuella frågor

Underkategori:
Domstols sammansättning
Utredningsansvar