Migrationsöverdomstolen har i målet uttalat att bedömningen av tillståndsgrunden svenskt ursprung i 5 kap. 3 a § första stycket 5 utlänningslagen inte ska ske med samma restriktivitet som vid bedömningen av bestämmelsens tredje stycke om synnerliga skäl. 

Migrationsöverdomstolen menar att lagstiftarens val att reglera tillståndsgrunden svenskt ursprung särskilt i 5 kap. 3 a § första stycket 5 utlänningslagen, medan undantagsbestämmelsen annan särskild anknytning placerats i tredje stycket, innebär att svenskt ursprung inte omfattas av samma restriktivitet.

Migrationsöverdomstolen anser att bedömningen av frågan om svenskt ursprung bör ha sin utgångspunkt i om sökanden är född i Sverige eller om denne har en mor eller far som är svenskfödd. Bedömningen i dessa ärenden ska inte ske med samma restriktivitet som vid tillämpningen av tredje stycket (synnerliga skäl) i bestämmelsen. Det är rimligt att nämnda faktorer inte ensamma är avgörande för om uppehållstillstånd bör beviljas utan det bör också krävas att det finns någon eller några omständigheter som visar att sökanden har annan anknytning till Sverige av någon betydelse. Faktorer som längre eller många vistelser i Sverige, svensk utbildning eller kunskaper i svenska språket samt anknytningen till Sverige i jämförelse med anknytningen till hemlandet bör därför tillmätas betydelse. 

I förevarande ärende konstaterar domstolen att NN:s mor är född och uppvuxen här och svensk medborgare. NN har vidare anknytning till Sverige genom sin syster som är svensk medborgare sedan 1997 och som bor här med sina barn. Det saknas skäl att ifrågasätta att hon sedan barndomen regelbundet tillbringar perioder här för att hålla kontakt med sin släkt även om hon inte kunnat styrka omfattningen av vistelserna här. Under det senaste året har hon vistats här i nio månader. Hon talar svenska och har studerat här. Domstolen anser att dessa omständigheter sammantaget är tillräckliga för att NN ska anses ha svenskt ursprung och hon beviljas därför permanent uppehållstillstånd.