Fråga om synnerliga skäl för återkallelse av permanent uppehållstillstånd enligt 7 kap. 1 § UtlL och bedömningen enligt 7 kap. 4 §. 

Målet gällde fråga om synnerliga skäl för återkallelse av permanent uppehållstillstånd med stöd av 7 kap. 1 § första och tredje styckena utlänningslagen (2005:716, (UtlL) och bedömningen enligt 7 kap. 4 § samma lag.

Mannen A beviljades permanent uppehållstillstånd 2009 på anknytning till sin hustru B. De fick ett barn. De bodde tillsammans i en lägenhet som tillhörde C, vilken var folkbokförd där och bodde där ibland. A och B skildes och B bodde därefter tillsammans med C, som senare visade sig vara biologisk far till det barn som föddes i äktenskapet mellan A och B. 

A ansökte 2011 om uppehållstillstånd för sin son E som han hade tillsammans med D. D hade i en annan identitet beviljats uppehållstillstånd 2009 på anknytning till C. Hon ansökte sedermera om asyl i Sverige men Migrationsverket avslog ansökan och beslutade om utvisning.

Migrationsverket inledde en utredning om återkallelse av A:s uppehållstillstånd och beslutade den 29 november 2012 att återkalla tillståndet och utvisa honom. Verket bedömde att A medvetet lämnat oriktiga uppgifter samt förtigit uppgifter av avgörande betydelse för hans uppehållstillstånd. Det framstod som troligt att B och C varit ett par under A:s hela tillståndsperiod och att A och B:s förhållande bara varit ett sätt för honom att beviljas uppehållstillstånd.

Vad gällde A:s anknytning till Sverige konstaterade verket att han inte arbetade och att han inte hade arbetat tidigare under mer än sex månader. Han bodde inneboende hos vänner. Hans son bodde hos sin mor och båda saknade uppehållstillstånd i Sverige. Han saknade övrig släkt i Sverige och hade sina föräldrar i Somaliland, dit han enligt egna uppgifter kunde åka och besöka dem. Det fanns därför synnerliga skäl att återkalla A:s permanenta uppehållstillstånd trots att han vistats här i mer än fyra år.

Migrationsöverdomstolen fann att Migrationsverket uppfyllt bevisbördan i frågan om A medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse för att han skulle beviljas permanent uppehållstillstånd. Frågan var då om det förelåg synnerliga skäl för återkallelse.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd ska återkallas med stöd av 7 kap. 1 § UtlL ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället, 7 kap. 4 §. Bedömningen i 4 § ska göras i varje ärende om återkallelse, alltså oavsett om vistelsetiden i Sverige varit fyra år eller mindre. Migrationsöverdomstolen redogör för förarbetena till bestämmelsen. Domstolen uttalar att ”synnerliga skäl” inte avser omständigheter av annan art än de som nämns i 7 kap. 4 § UtlL. När graden av anknytning till det svenska samhället bedöms krävs dock att utlänningen inte fått någon närmare anknytning för att synnerliga skäl för återkallande av uppehållstillståndet ska anses föreligga.

MiÖD bedömde att A:s anknytning till Sverige var mycket svag vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut den 29 november 2012. När domstolen avgjorde målet den 26 februari 2015 hade följande framkommit om A:s förhållanden i Sverige: Under de senaste två åren hade han fått anställning och egen bostad på samma ort som sin närmaste familj, dvs. D och sonen E. A och D hade fått ytterligare ett barn som hade beviljats permanent uppehållstillstånd och flyktingförklaring i Sverige. D:s utvisningsbeslut hade preskriberats och E:s ärende var under handläggning hos Migrationsverket. De omständigheter som anförts som skäl för återkallelse var alltså endast delvis aktuella. Migrationsverket ansågs inte ha visat att det numera förelåg synnerliga skäl för återkallelse.