Utvisning av den sökande till Sudan strider mot artikel 3 (förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling och/eller bestraffning) i Europakonventionen på grund av politisk verksamhet sur place.

Bakgrund

A.A, född 1985 från Zalingei, en by i norra Darfur nära staden Kutum, Sudan hävdade att han tillhörde den etniska gruppen Fur (på sin fars sida) och Bergo (på sin mors sida). Den 25 juli 2004 flydde han till Port Sudan. Strax innan hade hans far blivit dödad och han själv hade blivit illa behandlad av Janjaweed, en milisgrupp som opererar i Darfur och som är i konflikt med rebellgrupperna Sudan Liberation Movement (SLM) och Justice and Equality Movement (JEM). Dessa grupper hade bränt ner A.A:s by och många av invånarna hade dödats. Den 23 augusti 2004 anlände A.A. till Schweiz och sökte asyl samma dag. På grund av att han saknade identitetshandlingar, gjordes en språkanalys.

Den 25 oktober avslogs A.A:s asylansökan. Enligt språkanalysen hade han socialiserats i centrala eller östra Sudan varför han bedömdes kunna återvända till Sudan. A.A. överklagade men avslagsbeslutet fastställdes den 15 februari 2005.

Efter januari 2008 antogs A.A. ha lämnat Schweiz. Den 2 januari 2009 blev han emellertid arresterad för att ha vistats olagligt i landet. Den 7 januari 2009 och den 2 februari 2009 ansökte han på nytt om asyl på den grunden att han hade blivit politiskt aktiv och riskerade därför förföljelse om han återvände till Sudan. A.A. hade blivit aktiv medlem i SLM-Unity i Schweiz och utnämnts till ”human rights officer” samt deltagit i flera möte sedan 2006. Vid ett tillfälle hade han till och med mött den sudanesiska presidentens bror i FN byggnaden i Geneve och då diskuterat med denne. A.A. hade också blivit medlem i Darfur Peace and Development Centre (DFE) i Schweiz. Han menade att på grund av en intervju i en lokal Tv-kanal i östra Schweiz och flera pressmeddelanden i vilka hans namn hade nämnts, hade de sudanesiska myndigheterna identifierat honom som en SLU-Unity-medlem. Om han utvisades skulle han i så fall bli arresterad på flygplatsen i Sudan och riskerade att bli illa behandlad i strid med artikel 3 i Europakonventionen, inte minst på grund av att han kom från Darfur och hade sökt asyl utomlands och tillbringat många år utanför Sudan.

A.A. lämnade in dels ett födelsebevis daterat den 26 juli 1987 enligt vilket han var född i Kutum i norra Darfur, dels ett uttalande undertecknat av 20 personer från Darfur boende i Schweiz, vilka bekräftade att han kom från den regionen.

Den 15 maj 2009 avslogs A.A:s andra asylansökan. Detta beslut upphävdes eftersom han inte hade fått en muntlig förhandling, men avslogs pånytt den 8 juni 2012 och den 6 augusti 2012 fastställdes beslutet av högre instans.

Europadomstolens bedömning

Europadomstolen konstaterade först att situationen för den politiska oppositionen i Sudan var väldigt osäker. Enligt landinformationen var det uppenbart att misstänkta medlemmar i SPLM-North och i andra oppositionella grupper, personer med hög position i samhället samt journalister, ofta trakasserades, arresterades, misshandlades, torterades och åtalades av de sudanesiska myndigheterna. På grund av pågående krig i olika stater hade SPLM-North förbjudits av regeringen i Sudan varför många hade frihetsberövats på grund av kopplingar eller påstått samröre med denna organisation. Emellertid var det inte bara ledare för politiska organisationer eller andra personer med hög profil som riskerade att fängslas och behandlas illa samt att torteras i Sudan, detta gällde alla som opponerade sig eller bara misstänktes för att vara emot regimen. Det hade dessutom bekräftats att den sudanesiska regeringen övervakade den politiska oppositionen utomlands.

När det gällde A.A. hade han varit medlem i SLM-Unity i Schweiz under flera år. För att avgöra om en person är genuint politiskt intresserad har domstolen i tidigare domar beaktat om den sökande var en politisk aktivist före flykten och om han eller hon på ett aktivt sätt hade agerat för att göra sin sak känd för allmänheten i sitt hemland. I A.A:s klagomål tog domstolen i Strasbourg emellertid också hänsyn till att han gick med i SLM-Unity i Schweiz flera år innan han lämnade in sin andra asylansökan, dvs vid en tidpunkt då det var okänt för honom om han skulle ansöka om asyl en andra gång. Europadomstolen menade att en bedömning skulle göras av de politiska aktiviteter A.A. hade genomfört mot bakgrund av den tyngd artikel 3 har och de oreparabla skador som drabbar en sökande som utsätts för tortyr eller behandlas på annat sätt i strid med artikel 3.

Vid denna prövning konstaterade domstolen att A.A:s politiska aktiviteter hade blivit allt viktigare med tiden, vilket illustrerades av dels hans utnämning till ”human rights officer” för SLM-Unity i Schweiz, dels hans deltagande i internationella möten om situationen om de mänskliga rättigheterna i Sudan. Europadomstolen konstaterade dock att A.A:s politiska profil inte var särskilt exponerad, exempelvis hade han inte hållit några tal under konferenserna och under intervjun i den schweiziska Tv-kanalen, hade han inte nämnt sitt politiska engagemang. Domstolen ansåg därför att om A.A. skulle utvisas till en stat i vilken situationen för de mänskliga rättigheterna för politiska oppositionella var mindre bekymmersam än i Sudan, skulle han på grund av sitt politiska engagemang inte riskera att utsättas för brott mot artikel 3 i konventionen.

I Sudan riskerade emellertid inte bara ledare och personer med hög profil utan även de som bara var misstänkta för att stödja oppositionen brott mot artikel 3, exempelvis hade sudanesiska medborgare, som var anslutna till SLM vid möten i Geneve, registrerats av myndigheter i Sudan.

Med hänsyn till A.A:s deltagande i internationella möten om mänskliga rättigheter, i vilka representanter för den sudanesiska regeringen deltagit och vid vilka vanligtvis endast några få medborgare från ett land deltar vilket medför att de är relativt lätt igenkännbara, liksom sökandens diskussion med den sudanesiska presidentens bror, ansåg Europadomstolen att man inte kunde bortse ifrån att han som person drog till sig den sudanesiska regeringens uppmärksamhet.

Eftersom A.A. även hade deltagit i möten som representant för SLM-Unity i Schweiz, menade domstolen att han skulle, i vart fall bli misstänkt av den sudanesiska regeringen för samröre med oppositionen. Det förelåg därför grundad anledning att anta att A.A. var känd av regimen i Sudan och att han riskerade att frihetsberövas, förhöras och torteras om han anlände till flygplatsen i Sudan. Därtill saknades ett internt flyktalternativ. Om A.A. således utvisades skulle detta vara ett brott mot artikel 3 i konventionen.