Kommittén finner att den sökandes allmänna trovärdighet är låg och att det finns allvarliga tillförlitlighetsbrister i berättelsen. Intyget om att sökandes skador kan ha uppkommit från tortyr uppväger därför inte övriga brister. Kommittén gör bedömningen att utvisningen av D.Y till Uzbekistan inte medför ett brott mot konventionens bestämmelser.

Bakgrund 

Sökande åberopade att han under militärtjänstgöringen varit stationerad i Andizjan där han under oroligheterna blivit beordrad att skjuta mot demonstranterna. När han vägrade blev han arresterad. Han blev senare dömd och i fängelset misshandlad. Efter villkorlig frigivning lämnade han Uzbekistan.

Han åberopar att han riskerar att bli fängslad för att han avvikit från den villkorliga frigivningen.

Den nationella prövningen

Under den nationella processen har sökande åberopat olika identiteter. I båda identiteterna har han lämnat in handlingar. De nationella myndigheterna har gjort bedömningen att det finns tveksamheter om båda identiteterna eftersom sökanden lämnat motstridiga uppgifter om hur han erhållit identitetsdokumenten.

Såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen fann vidare att det fanns motstridiga uppgifter om var D.Y. var stationerad under militärtjänstgöringen, att han saknade generella kunskaper om Andizjan, att de uppgifter han lämnat om oroligheterna i Andizjan strider mot de rapporter som lämnats om händelserna samt att han lämnat motstridiga uppgifter om sitt fängslande och om rättegången mot honom. Bedömning gjordes därför att D.Y. inte var trovärdig.

Ett intyg från Röda korsets läkare lämnades in efter laga kraft. Detta intyg angav att det var sannolikt att personen blivit utsatt för tortyr eller fysisk misshandel. Vidare lämnades det in en psykiatrisk rapport som indikerade att han led från PTSD och depression som hade anknytning till tortyren med en hög risk för självmord. Migrationsverket avslog ansökan om ny prövning med anledning av intygen och migrationsdomstolen avslog överklagandet.

Parternas huvudsakliga inställning i Europadomstolen

D.Y. åberopar att han riskerar att bli förföljd och torterad vid ett återvändande till Uzbekistan.  

Kommiténs bedömning

Kommittén delar de bedömningar svenska staten gjort gällande D.Y.s identitet och asylskäl. Kommittén konstaterar att han lämnat falsk identitet och att hans rätta identitet ännu inte klarlagts, att han ändrat sina uppgifter mer än en gång, att han inte kunnat lämna basal information om Andizjan, att han inte lämnat några dokument om domstolens dom och inte heller kunnat beskriva dokumenten samt att hans uppgifter om tortyr var vaga och detaljfattiga. Även om Röda Korsets medicinska intyg indikerar att hans skador kan ha uppkommit genom tortyr och det finns en generell risk för asylsökande med koppling till Andizjan så har D.Y. inte bevisat sin koppling till Andizjan, fängslandet, rättegången eller domen. Det har inte heller hänt hans familj i Uzbekistan något. Kommittén gör bedömningen att D.Y. inte gjort sannolikt att han vid en utvisning till Uzbekistan löper en konkret risk för att bli torterad. En utvisning bryter därför inte mot FN:s konvention mot tortyr.