Den etiopiska kvinnan ansökte om asyl i Sverige 2007 eller 2008. Under asylprocessen fick hon barn med en annan etiopisk medborgare, som hade permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsdomstolen gjorde bedömningen att kvinnan inte hade skyddsskäl och inte uppfyllde kraven för att få ansökan om uppehållstillstånd på anknytning till mannen prövad medan hon var i Sverige. Den beslutade utvisningen till Etiopien fick därför bestå. Kvinnan åberopade i ansökan till Europadomstolen att en utvisning av henne till Etiopien bröt mot artikel 8 och artikel 3 i Europakonventionen eftersom barnet inte kunde följa med henne till Etiopien då maken motsatte sig detta, vilket innebar att hon under lång tid skulle få separeras från barnet, som hon ammade och att barnet därför skulle utsättas för sådan omänsklig behandling, som anges i artikel 3 i konventionen. Vidare åberopades att det fanns säkerhetsrisker i Etiopien.

Europadomstolen konstaterar att förhållandet mellan makarna uppstod under en tid när det var osäkert om kvinnan skulle få uppehållstillstånd. Kvinnans make har inga skyddsskäl mot Etiopien och det finns därför ingen konkret säkerhetsrisk för mannen och barnet att följa med kvinnan till Etiopien där hon kan lämna in ansökan. Europadomstolen konstaterar vidare att Migrationsverkets beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd enligt 12 kap 18 § utlänningslagen följt den proportionalitetsprincipen som ska göras enligt artikel 8. Kvinnans ansökan till Europadomstolen enligt artikel 8 bedömdes därför vara uppenbarligen ogrundad. Även om kvinnan och barnet skulle separeras under en tid och detta kan leda till skada för barnet uppnår inte denna skada den miniminivå av allvarlighet som krävs för en tillämpning av artikel 3. Ansökan enligt artikel 3 bedömdes också vara uppenbarligen ogrundad.