Det aktuella målet rör en kvinna från Baydhabo i södra Somalia. Migrationsdomstolen fann att de av kvinnan åberopade skälen inte utgjorde grund för uppehållstillstånd så som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), och inte heller så som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket, 1 p. första ledet samma lag. Däremot beviljade migrationsdomstolen kvinnan permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande med stöd av 4 kap. 2 § första stycket, 1 p. andra ledet och 2 p. samma lag. Migrationsdomstolens resonemang och argumentation är, i korthet, följande.

Situationen i södra och centrala Somalia är mycket instabil och oberäknelig på grund av ständigt uppblossande strider. Dessa har återigen ökat under 2009 både vad avser antal och intensitet. Det blossar upp strider på olika platser och i olika städer vid olika tidpunkter och av olika skäl. Det rapporteras om strider utanför Mogadishu med samma intensitet som i huvudstaden. Mot bakgrund av aktuell landrapportering bedömer migrationsdomstolen att det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt i hela södra och centrala Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland. Stridernas omfattning, karaktär och geografiska spridning gör att det inte är möjligt att göra bedömningen mot ett mindre avgränsat område.

Migrationsdomstolen övergår därefter till att göra en riskbedömning för den asylsökande kvinnan och konstaterar då att EG-domstolen (numera EU-domstolen) i en dom från den 17 februari 2009 (C-465-07, Elgafaji) har slagit fast följande vad gäller tolkningen av artikel 15 (c) i skyddsgrundsdirektivet, jämförd med artikel 2 (e) samma direktiv. För att ett allvarligt och personligt hot ska anses föreligga mot liv eller lem för en person som ansöker om alternativt skydd krävs inte att denna visar att hoten är specifikt riktade mot honom eller henne på grund av omständigheter som är hänförliga till hans eller hennes personliga situation. Förekomsten av sådana hot kan i undantagsfall anses styrkt när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsänds till det aktuella landet eller i förekommande fall den aktuella regionen, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för sådana hot.

Migrationsdomstolen menar att det våld som den pågående konflikten i södra och centrala Somalia för med sig utgör ett sådant undantagsfall som avses i EG-domstolens avgörande i Elgafajimålet. Kvinnan i det aktuella målet ska därför, enligt Migrationsdomstolens mening, beviljas uppehållstillstånd så som alternativt skyddsbehövande.

Det ska noteras att den aktuella domen inte är prejudicerande. Däremot har migrationsdomstolen utnyttjat möjligheten till s.k. förstärkt sammansättning då rätten bestått av två lagfarna domare och fyra nämndemän, till skillnad från ordinarie sammansättning med en lagfaren domare och tre nämndemän. Rättslig styrning och VO Förvaltningsprocess bereder nu frågan om domen ska överklagas.