Migrationsverket meddelade kommunen i september 2005 att logiverksamheten för asylsökande skulle läggas ned från och med den 1 januari 2006. I december stod det klart att nedläggning till årsskiftet inte skulle ske. Tidpunkten för nedläggning flyttades sedan till sista april 2006 och beskedet härom lämnades till kommunen den 23 januari 2006. Kommunen ansökte om ersättning för personalkostnader från den 1 april och vårterminen ut, eftersom kommunen vid det definitiva beskedet om exakt tidpunkt för nedläggning redan gett personalen tidsbegränsade anställningar för denna period. Migrationsverket avslog ansökan med hänvisning till att personalkostnader ersätts genom schablonersättningen. Kammarrätten konstaterade att det i förevarande mål är fråga om personalkostnader från den 1 april till den 15 augusti 2006. När vårterminen inleddes hade kommunen inte fått något besked om när avvecklingen skulle ske. Med hänsyn till svårigheten att anställa kvalificerade lärare för del av termin och den ovisshet som rådde gällande när avvecklingen skulle ske delar kammarrätten förvaltningsrättens bedömning att kommunen haft fog för sitt beslut att anställa personal för hela vårterminen. Eftersom Migrationsverket under den aktuella perioden inte bedrivit någon verksamhet i kommunen och någon schablonersättning inte utgått anser kammarrätten att personalkostnaderna får anses utgöra extraordinära kostnader enligt 5 § tredje stycket* asylersättningsförordningen.

*Bestämmelsen i 5 § tredje stycket återfinns numera i 5 § femte stycket.