Återkallande av medborgarskap i Bosnien och Hercegovina

• Sammanfattning
• Inledning
• Wahhabism och Al-Qaida i Bosnien och Hercegovina
• The State Commission for the Review of Decisions on Naturalization of Foreign Citizens

Sammanfattning

Wahhabismen är omdiskuterat i Bosnien och Hercegovina. Mujahedinsoldater som kom till Bosnien och Hercegovina under kriget för att strida på den muslimska sidan är föremål för återkallande av medborgarskap. Kommissionen som arbetar med att återkalla medborgarskap har mandat till den 16 februari 2008.

Inledning

Den 16 februari 2006 påbörjade The State Commission for the Review of Decisions on Naturalization of Foreign Citizens arbetet med att återkalla felaktigt utfärdade medborgarskap i Bosnien och Hercegovina (BiH). Personerna vars medborgarskap återkallats har bakgrund som mujahedinsoldater och tillhör den wahhabitiska inriktningen av islam.

Samtidigt är frågan om Al-Qaidas närvaro i BiH mycket infekterad. Dock menar somliga att konkreta händelser såsom demonstrationerna i Sarajevo efter de danska karikatyrerna år 2006 och domarna mot de unga män som man misstänkter förberedde terroristattacker mot västliga ambassader är tydliga bevis på att det i BiH finns religiös extremism som kan ta sig uttryck i terrorism. Nedan följer en redogörelse av sambandet mellan frågan om återkallande av medborgarskap och wahhabism i BiH.

Wahhabism och Al-Qaida i Bosnien och Hercegovina

Förekomsten av wahhabiter i BiH anses ha sin startpunkt i början av 1990-talet och utgör idag en förhållandevis liten men samtidigt påtaglig minoritet i det bosniska samhället. Flera konfrontationer har på senare tid skett mellan olika wahhabiska gemenskaper och det traditionella muslimska samhället i BiH. Wahhabism kom till BiH genom de Mujahedinsoldater som rekryterades till BiH för att strida på den bosniakiska sidan under kriget. Soldaterna kom främst från arabiska länder och skulle, enligt fredsavtalet, lämna BiH efter kriget. Många erhöll dock bosniskt medborgarskap, stannade kvar i landet och bildade familjer med bosniska kvinnor.

En nyligen genomförd undersökning rörande det muslimska samhällets syn på den wahhabitiska rörelsen visade att 69 procent av muslimerna i BiH är emot wahhabisternas sätt att tolka och utöva islam, men nästan 13 procent ger dem sitt stöd. Undersökningen visade också att wahhabiterna har ett starkare stöd hos den lågt utbildade delen av befolkningen, och många i det bosniska samhället befarar att wahhabiterna försöker bygga upp ett parallellt samhälle tillhörande den pan-islamiska världen. Uppgifter förekommer om att mellan 1-3 procent av bosniakerna anser sig vara anhängare till wahhabismen.

Den wahhabitiska inriktningen av islam går emot den traditionella sunnimuslimska inriktningen som muslimer i BiH sedan århundraden har tillhört. De traditionella islamiska organisationerna i BiH har på senare tid kritiserats från olika håll för att inte våga gå emot den wahhabitiska rörelsen i landet. En förklaring till det anses vara kopplingen som finns mellan Saudiarabien och wahhabiterna i BiH och det finansiella bistånd som idag kommer till BiH från Saudiarabien. Rörelsen har dessutom stark koppling till de hjälporganisationer som arbetar i muslimska länder. Många wahhabiter anlände också till BiH genom biståndsorganisationer med muslimska prefixer i organisationsnamnen och dessa bildade i sin tur wahhabitiska gemenskaper i BiH.

Under år 2006 inledde OHR arbetet med att återkalla medborgarskap för de naturaliserade bosniska medborgare som fått sina medborgarskap under krigsåren som mujahedinsoldater. Den biträdande Höge Representanten, Raffi Gregorian, menar att det finns länkar hos element bland de f.d. mujahedinsoldaterna till Al-Qaida.

The State Commission for the Review of Decisions on Naturalization of Foreign Citizens

Ambassaden träffade i början av år 2006 företrädare för Office for the High Representative och informerades då om att OHR tillsammans med myndigheterna i BiH hade för avsikt att återkalla medborgarskap för personer som erhållit medborgarskap i BiH på felaktiga grunder. Somliga sades ha medborgarskap i BiH och ett annat EU-land samt i sitt ursprungsland. De flesta personerna som skulle beröras av revisionen hade sitt ursprung i Afrika och Asien. Bedömningen då var att det i BiH fanns cirka 230 personer som skulle omfattas av återkallandet. Arbetet med återkallande av medborgarskap skulle börja med de ärenden i vilka personer hade gjort sig skyldiga till terroristbrott. Intyg om att dödsstraff inte väntade berörda personer i hemlandet när de utvisas sades ha erhållits av myndigheterna, då man förväntade sig att personerna vars medborgarskap skulle återkallas skulle ansöka om asyl efter återkallandet. I några ärenden bedömdes att förvarstagande kunde bli aktuellt.

The State Commission for the Review of Decisions on Naturalization of Foreign Citizens har till uppgift att ompröva bosniska medborgarskap erhållna genom naturalisation under perioden 6 april 1992 till den 1 januari 2006 genom att legalisera korrekta beslut och att återkalla medborgarskap erhållna på illegalt sätt. Kommissionen leds av Vjekoslav Vukovic och består av två bosniaker, två bosnienkroater, två bosnienserber samt tre personer med annat medborgarskap än bosniskt.

Den 1 oktober 2006 startade myndigheten The Service för Foreigners´ Affairs inom Ministry of Security sin verksamhet. Myndigheten skall samarbeta med bland annat The State Commission for the Review of Decisions on Naturalization of Foreign Citizens. The Service för Foreigners´ Affairs utgör den centrala utlänningsmyndigheten i BiH och har att hantera utlänningsärenden i enlighet med gällande lagstiftning rörande utlänningar, vilket bland annat innebär att hantera asylärenden och förvarstagande.

I den första rapporten från kommissionen som berör perioden från den 1 mars till den 31 augusti 2006 framkommer följande. Cirka 16 000 personer beviljades medborgarskap i BiH från 1992 till 2000. Av dessa kom 1 500 personer från länder utanför forna Jugoslavien. Närmare 1000 av dessa har fått sitt medborgarskap med anledning av deras deltagande i kriget. Stor osäkerhet råder kring siffrorna då kommissionen i sitt arbete funnit att ärendeakter inte är kompletta och att överföringar av akter till olika myndigheter inte registrerats. Likaså är det flera olika myndigheter/ministerier i BiH som beviljat medborgarskap under den aktuella perioden. De största problemen i hanteringen är kopplade till det bosniska utrikesministeriet som beviljade medborgarskap genom ambassader och konsulat. I dessa fall saknas kopior av fattade beslut och akterna saknas hos ministeriet. Kritik riktas även från kommissionen mot myndigheternas ovilja att samarbeta med kommissionen.

Kommissionen hade i februari i år haft 1 320 fall på sitt bord i vilka beslut fattats i 856 fall. De flesta återkallade medborgarskap berör främst personer från Turkiet, Egypten, Algeriet, Tunisien, Sudan, Syrien, Ryssland, Jordanien, Ukraina, Irak och Saudiarabien. På grund av att man inte lyckats enas om att förlänga kommissionens mandat fattade OHR, med stöd av sina exekutiva befogenheter, beslut den 15 februari 2007 om att förlänga kommissionens mandat till den 16 februari 2008.

Ett konkret fall som förekommit frekvent i media på senare tid är fallet med den f. d. mujahedinsoldaten Imad al Hussein, även kallad Abu Hamza, som beviljades medborgarskap i BiH för 12 år sedan. Hamza, som tidigare i år blev av med sitt medborgarskap efter kommissionens revision då han anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, avser att stämma den bosniska staten till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, då han anser sig vara oskyldig till anklagelserna. Hamza, som för att undslippa ett långt fängelsestraff i sitt hemland Syrien, ansökte om asyl i BiH har fått avslag på sin asylansökan.