Jordanien - migrationsrelaterade frågor

• Sammanfattning
• Inledning
• Ratificering av internationella konventioner på migrationsområdet
• Utlänningars möjlighet att vistas i Jordanien
• Gästarbetares situation
• Flyktingar och andra skyddsbehövande
• Palestinier
• Irakier
• Mottagandelägret i Ruweished
• Olaglig migration
• Jordanier i andra länder

Sammanfattning

• Palestinierna som flydde till Jordanien i samband med krigen 1948-49 och 1967 utgör i dag en majoritet av befolkningen i landet.
  
  
• Jordanien har inte anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention och har inte heller någon nationell lagstiftning som garanterar skydd för flyktingar. Jordanien har dock ingått ett "Memorandum of Understanding" med UNHCR om praktiskt samarbete.
  
  
• Medborgare i flera arabländer kan vistas i Jordanien utan särskilt uppehållstillstånd.
  
  
• Det finns många irakier i Jordanien. Kanske så många som en halv miljon vistas, lagligt eller olagligt, i landet.
  
  
• Det finns bland en hel del unga jordanier en önskan att emigrera till USA eller till Västeuropa. Med hjälp av förfalskade dokument eller visering som man har fått på falska grunder, söker man resa ut ur landet.
  
  
• Det finns i landet organiserade ligor som ägnar sig åt människosmuggling.

• Många jordanier studerar eller arbetar utomlands, s.k. remitteringar utgör en viktig inkomstkälla.

Inledning

Jordanien är ett land som i stora delar har byggts upp av och utvecklats genom de stora flyktingströmmar som under 1900-talets andra hälft har drabbat landet. Mer än halva befolkningen i landet är ursprungligen palestinier som har invandrat i främst två omgångar; efter kriget mot Israel 1948-1949 då Västbanken införlivades med Jordanien och efter kriget 1967 när Västbanken ockuperades av Israel. Palestinier har även senare fortsatt att söka sig till Jordanien, en tredje större våg kom i samband med Kuwaitkrisen 1990-1991. Under senare år har även många irakier sökt tillflykt i Jordanien.

Den jordanska regeringen hänvisar till att Jordanien genom historien har öppnat sina gränser för flyende från grannländerna. Men det har också tärt på landets resurser och i samband med konflikten i Irak i våras deklarerade man öppet att man inte var beredd att ta emot flyktingar om inte internationella samfundet kompenserade landet rejält för de kostnader som det skulle komma att innebära. Gränsen stängdes aldrig i formell mening men gränskontrollen till Jordanien har varit, och är, väl kontrollerad.

Ratificering av internationella konventioner på migrationsområdet

Jordanien har inte anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från 1967. I likhet med andra länder i arabvärlden beror det främst på den palestinska flyktingfrågan. Dock har man slutit ett s.k. "Memorandum of Understanding" med UNHCR om praktiskt samarbete som på det hela taget tycks fungera någorlunda väl. Jordanien har inte heller anslutit sig till konventionen för utländska arbetares rättigheter.

Utlänningars möjlighet att vistas i Jordanien

Rätten för utländska medborgare att under kortare eller längre tid vistas i landet regleras i Tillstånds- och utlänningslagen från 1973.

Generellt kan sägas att alla utlänningar har rätt att ansöka om och kan beviljas uppehållstillstånd i Jordanien. Medborgare i vissa arabländer har rätt att utan tidsbegränsning vistas i Jordanien utan att ansöka om och erhålla något särskilt uppehållstillstånd. Dessa är medborgare i de arabiska gulfstaterna; Saudiarabien, Kuwait, Bahrein, Qatar, Förenade Arabemiraten, Oman samt Egypten, Syrien och Yemen. De måste dock vara självförsörjande och har inte rätt till några sociala eller andra förmåner som omfattar jordanska medborgare. Medborgare i dessa länder som är i Jordanien för att arbeta måste dock ha ett arbetstillstånd. För medborgare i andra länder kan uppehållstillstånd beviljas för personer som kan påvisa att de har medel nog att inte ligga det jordanska samhället till last. Vanligen omfattar det personer som har affärsverksamhet, arbetar eller studerar.

Uppehållstillstånd i landet beviljas för familjemedlemmar till jordanska medborgare. En utländsk kvinna som är gift med en jordansk man erhåller uppehållstillstånd i stort sett per automatik. En utländsk man som är gift med jordansk kvinna måste dock visa att han kan försörja sig och sin familj innan tillstånd beviljas.

Gästarbetares situation

I Jordanien finns ett stort antal gästarbetare; många kommer från Egypten, Irak och andra arabländer men även från länder som Filippinerna och Sri Lanka. Många har enklare arbeten som vaktmästare eller hushållshjälp hos välbärgade jordanier. De har inte några rättigheter när det gäller t.ex. minimilön eller att vara med i någon fackförening. Det förekommer uppgifter om att en del av dem behandlas dåligt och utnyttjas av sina jordanska arbetsgivare.

Flyktingar och andra skyddsbehövande

Det finns inte i den jordanska lagen något utrymme för att bevilja uppehållstillstånd för flyktingar eller för andra utlänningar på strikt, humanitära grunder. Varje fall av detta slag behandlas individuellt och tillstånd kan i undantagsfall beviljas, t.ex. genom ett kungligt dekret. Jordaniens "Memorandum of Understanding" med UNHCR omfattar praktiskt samarbete avseende flyktingar. De som av UNHCR-kontoret i Amman erkänns flyktingstatus får, enligt denna överenskommelse mellan staten och UNHCR, tillåtelse att stanna i landet i upp till sex månader. Under den tiden skall UNHCR söka finna varaktig vistelse för dem i tredje land.

Palestinier och irakier utgör två grupper av utländska medborgare som i stort antal vistas i, eller transiterar genom, Jordanien. Deras situation i landet redovisas i korthet nedan.

Palestinier

Som nämnts ovan så utgör palestinierna mer än halva befolkningen i Jordanien. Nästan alla är i dag jordanska medborgare och åtnjuter därmed samma rättigheter och skyldigheter som alla andra medborgare i landet. Undantagna är de cirka 100,000 flyktingar från Gaza som kom till Jordanien 1967. Det finns i det jordanska samhället en slags spänning mellan palestinierna och de s.k. transjordanierna. Palestinierna är visserligen underrepresenterade i det politiska etablissemanget och i den offentliga administrationen men samtidigt dominerar de den privata sektorn och utgör majoriteten av företagarna i landet. Deras situation i det jordanska samhället är däremot inte alls av sådan art att det, i allmänhet, skulle utgöra grund för behov av skydd. Däremot finns det bland dessa, särskilt unga män, som gärna vill flytta till USA eller Västeuropa för att studera eller arbeta. Det är svårt för unga att komma in på jordanska arbetsmarknaden och få ett bra arbete, även om man har en universitetsutbildning.

Det är viktigt att, särskilt ur migrationssynpunkt, skilja mellan palestinier i Jordanien som är medborgare enligt beskrivningen ovan och de palestinier som bor på palestinska Västbanken eller Gaza. De som bor på de palestinska områden har ingen som helst rätt att visats i Jordanien utan tillstånd, i likhet med vad som redogjorts för ovan. Jordanska myndigheter utfärdar dock jordanska resedokument till dem, de ser ut som vanliga jordanska pass men saknar s.k. nationellt ID-nummer. Anledningen till att jordanska myndigheter utfärdar dessa pass uppges vara rent humanitär, för att underlätta för palestinierna att kunna resa.

Irakier

Jordanska myndigheter uppger att 300,000 irakiska medborgare befinner sig i landet för längre eller kortare vistelse. Dessa siffror har varierat något sedan den väpnade konflikten, andra uppgifter gör t.ex. gällande att antalet irakier i landet uppgår till närmare en halv miljon. I detta sammanhang förekom under konflikten även uppgifter både om grupper som sökte ta sig ut ur Irak till Jordanien, samt att stora mängder (främst män) återvände till Irak för att "kämpa mot invasionsarmén".

Klart är att många av de irakier, givetvis undantaget framgångsrika affärsmän och övriga välbärgade, som befunnit och fortfarande befinner sig i Jordanien lever under svåra förhållanden. Om den tid som man lagligen kan vistas i landet runnit ut, löper personen i fråga stor risk att antingen utnyttjas eller att sändas tillbaka till Irak. Fram till konflikten i Irak inleddes i våras fick i allmänhet irakier temporärt uppehållstillstånd i landet i upp till sex månader. I praktiken har under den senaste tiden denna möjlighet inskränkts. Gränskontrollen nekar nu långt fler irakier inresa i landet. Exempel på möjliga orsaker till detta är svårigheter att fastställa en viss persons identitet (mängder av förfalskade pass och andra dokument är i omlopp), att hindra att oönskade element kommer in i landet (t ex om man anser att anknytning finns till terroristgrupper) samt en allmän vilja att begränsa inflödet av irakier i landet. Jordanska myndigheter avvisar på regelbunden basis irakier som inte har rätt att vistas i landet.

Sedan mars månad avvaktar UNHCR-kontoret i Amman med att bedöma om flyktingstatus avseende irakier som befinner sig i landet.

Mottagandelägret i Ruweished

I samband med att konflikten i Irak inleddes i mars i år, satte UNHCR i samverkan med regeringen upp ett tältläger för flyktingar i Ruweished vid den jordansk-irakiska gränsen. I dag finns där ett mindre antal personer, bl.a. somalier, sudaneser, palestinier och irakier. Dessutom finns i gränslandet mellan Irak och Jordanien fler än 1,000 iranska kurder som tidigare bodde i flyktinglägret Al-Tash i Irak. De har inte släppts in i Jordanien och lever sedan flera månader tillbaka under ganska svåra omständigheter.

---

[ Till innehåll ]

Olaglig migration

Jordanier, palestinier, irakier men även personer av andra nationaliteter försöker att med hjälp av förfalskade dokument ta sig från Jordanien vidare till Europa. En annan variant är att på falska grunder söka få en visering, t.ex. vid någon av Schengenländernas ambassad i Amman, och på så sätt möjliggöra sin resa. Det kan t.ex. handla om att tillsamman; med viseringsansökan lämna in förfalskade inbjudningar och bankintyg. Irakier utgör här en stor grupp, men det förtjänar att påpekas att inte alla i denna grupp anländer till Jordanien i direkt avsikt att ta sig vidare till tredje land. Men allt eftersom situationen i Jordanien för individen blir svårare ökar intresset att ta sig till Europa. Det kan t ex bli svårt att få arbete, tillståndet att vistas i Jordanien löper ut, socialt skyddsnät saknas, risken finns man att avvisas till Irak etc.

Såvitt är känt finns ett antal ligor i Jordanien som ägnar sig åt organiserad, olaglig migration (trafficking i bemärkelsen prostitution och människosmuggling), och erbjuder möjligheten att "köpa sig in" i t ex Europa, USA eller Kanada. Kostnaderna betalas sedan t.ex. genom arbete eller kriminell verksamhet. Prostitution förekommer enligt uppgift både för att "tjäna ihop" till en biljett innan avresa, samt för att betala av när man väl har ankommit till destinationslandet.

Stöd i dylika aspirationer ges även genom olika nätverk i Jordanien, religiöst och/eller klan/hemregion baserade. De senare motiveras enligt uppgift i många fall inte främst av ekonomisk vinning. En möjlighet att nyttja nätverket för att ta sig till Europa förtjänas genom att man arbetar inom detsamma med någon för nätverket nödvändig verksamhet. Detta kan även inom olika nätverk inkludera att man rekryterar fler anhängare innan man kan åka iväg själv.

Jordanier i andra länder

Jordanien är ett land som i stor utsträckning bidrar till emigration, jordanier har sedan lång tid tillbaka studerat och arbetat utomlands. Många jordanier har, även de med en god utbildning, svårt att få ett tillräckligt bra och välavlönat arbete här i landet och söker sig därmed till gulfstaterna men också till USA och Västeuropa. Uppskattningar gör gällande att cirka 400,000 jordanier vistas i utlandet och en undersökning ambassaden har tagit del av uppger att s.k. remitteringar från utlandet under 2001 uppgick till 2,037 miljoner USD, vilket skulle vara 24 procent av landets BNP.